FN tar tempen på mänskligheten i årets utvecklingsrapport

Flickr Mark Stepanovski 2.0 Generic CC BY-NC-SA 2.0

Flickr Mark Stepanovski  2.0 Generic CC BY-NC-SA 2.0

24.7.2014 (Tokyo) – Även om fattigdomen minskar globalt sett, riskerar 800 miljoner människor att falla tillbaks i fattigdomsfällan som en följd av kriser och andra bakslag. Närmare 1,5 miljarder mäninskor i 91 utvecklingsländer lever i fattigdom med överlappande brister gällande hälsovård, utbildning och levnadsstandard. Och enligt inkomstbaserade måttstockar för fattigdom, lever fortfarande 1,2 miljarder människor på minder än 1,25 dollar om dagen.

UNDP:s årliga rapport om utvecklingen i världen som lanserats idag kommer vid ett kritiskt ögonblick då världens uppmärksamhet riktas mot den nya utvecklingsagendan som kommer att utstakas efter att deadline för millenniemålen går ut 2015.

Om inte seglivad utsatthet som hotar mänsklig utveckling åtgärdas genom politiska och sociala normer, kan utvecklingen varken bli jämlik eller hållbar. Detta är rapportens genomgripande meddelande.

Flickr Luis Fellpe Salas 2.0 Generic CC BY-NC-ND 2.0Rapporten pekar på en allmän avmattning i mänsklig utveckling i alla regioner, mätt enligt index för mänsklig utveckling (HDI, Human Development Index). Rapporten noterar att hot som den finansiella krisen, ostadiga livsmedelspriser, naturkatastrofer och våldsamma konflikter markant hindrar mänsklighetens framsteg.

”Att eliminera fattigdomen handlar inte bara om att uppnå målet och ”noll fattigdom” – det handlar även om att upprätthålla det som uppnåtts”, konstaterar rapporten.

Rapporten introducerar även en ny aspekt kring utsatthet under olika skeden av livscykeln, dvs de specifika tidpunkterna under en människas liv då chocker av olika slag har störst negativ effekt. Dessa tidpunkter inkluderar de första 1000 dagarna i en människas liv, övergången från ungdom till ung vuxen och från vuxen till äldre är exempel på sådana skeden.

Som ett illustrerande exempel på vikten av tidiga stödinsatser innehåller rapporten en studie som visar att fattiga 6-åringar i Ecuador har ett betydligt mindre ordförråd än jämnåriga i mer välbärgade familjer. Tidiga investeringar i barns utveckling är därför av yttersta vikt, konstaterar rapporten.    

Även fattiga länder har råd med grundläggande sociala tjänster för alla

Rapporten argumenterar för universellt tillhandahållande av grundläggande sociala tjänster i syfte att stärka motståndskraften och avvisar uppfattningen att det bara är rika länder som har råd med detta. Länderna som omnämns är inte bara de ”gamla vanliga” som  Danmark, Norge och Sverige, utan även snabbväxande ekonomier som Sydkorea och utvecklingsländer som Costa Rica.

Enligt rapporten införde de analyserade länderna någon typ av socialförsäkring vid en tidspunkt då deras BNP var länge än Indiens och Pakistans är idag.

Sociala skyddsnät kan införas redan på tidiga stadier av utveckling

En majoritet av världens befolkning saknar ett fullständigt socialt skyddsnät som innefattar pensionsprogram och arbetslöshetsförsäkringar. Rapporten hävdar att sociala skyddsnät kan inrättas redan under tidiga utvecklingsstadier.
”Att inrätta grundläggande sociala skyddsnät för världens fattiga skulle kosta mindre än 2 procent av världens BNP”, står det i rapporten.

En uppskattning av hur mycket ett grundläggande social skyddsnät – inklusive ålder- och invalidpension, grundläggande barnomsorg, universell tillgång till hälsovård, social assistans och åtgärder för att minska arbetslösheten – skulle kosta för 12 afrikanska och asiatiska låginkomstländer visar på ett spann mellan 10 procent av BNP i Burkina Faso till mindre än 4 procent av BNP i Indien.
 
Kollektiva och samordnade åtgärder krävs på global nivå

Enligt rapporten krävs kollektiva åtgärder och bättre samordning för att minska de sårbarheter som blir alltmer globala.

Flickr UNHCREtt illustrerande exempel är Niger, som har drabbats av allvarlig hungersnöd till följd av många och långa perioder av torka. Mitt i den svåraste matkrisen, som även drabbade andra länder i regionen, tvingades Niger dessutom hantera de utmaningar som man ställdes inför då man tog emot tusentals människor som flydde från konflikten i grannlandet Mali.

Dagens utmaningar – från finanskriser och klimatförändringar till konflikter och flyktingströmmar – är gränsöverskridande till naturen, men effekterna har konsekvenser för människor både lokalt och nationellt.

Gränsöverskridande hot kan inte lösas genom att enskilda nationer agerar oberoende av varandra; hoten kräver ett nytt fokus från det internationella samfundet som sträcker sig bortom kortsiktiga lösningarna som humanitärt bistånd.

Mot denna bakgrund argumenterar rapporten för att ”internationell konsensus när det gäller universella sociala skyddsnät” måste inkluderas i post-2015-agendan.