Hat sprider sig snabbt i dagens digitala landskap. Det är därför FN markerar den 18 juni som den internationella dagen mot hatpropaganda.
Årets tema, ”sambandet mellan hatpropaganda och artificiell intelligens: Att bygga koalitioner för att återta inkluderande och säkra platser fria från hat”, fokuserar på hur artificiell intelligens (AI) både kan förstärka och bekämpa hat online.
Den internationella dagen bygger på FN:s strategi och handlingsplan mot hatpropaganda, som lanserades 2019. Två år senare utsågs den 18 juni formellt till en FN-dag genom en resolution i FN:s generalförsamling. Syftet är att stärka internationella insatser mot diskriminering och polarisering, och att främja respekten för mänskliga rättigheter i en tid då hatpropaganda sprider sig snabbare än någonsin tidigare.
Ett mer fientligt digitalt klimat i Norden
De nordiska länderna förknippas ofta med öppenhet och tillit, men nu rapporterar både polis, organisationer och individer om ökande fall av diskriminering online. Målgrupperna är ofta religiösa minoriteter, HBTQ+-personer och personer med invandrarbakgrund.
I Norge visar en ny rapport från polisen en ökning med 8 % av hatbrott under det senaste året. Flera organisationer rapporterar också fler digitala trakasserier, särskilt riktade mot unga minoritetspersoner och aktivister.
Hat på nätet har varit ett särskilt stort problem för Sverige, där den svenska regeringen har dokumenterat organiserade onlineattacker riktade mot minoriteter, särskilt muslimska och judiska grupper. Sådan hatretorik kopplas ofta till konspirationsteorier och desinformation.
Danmark och Island har också upplevt en skarpare och mer aggressiv retorik i digitala rum de senaste åren. Här riktas hatet också särskilt mot personer med invandrarbakgrund.
Rysk propaganda och finländsk sårbarhet
Finland har varit särskilt utsatt för digital hatretorik, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Ökad spänning har lett till både fientlighet riktad mot rysktalande i Finland och till samordnade försök att sprida hat och splittring från ryska aktörer. Desinformation, propaganda och riktade attacker mot minoritetsgrupper sprids ofta via automatiserade konton och anonyma nätverk.
En ny fara från artificiell intelligens
AI används i allt högre grad för att upptäcka och begränsa hatpropaganda online. Men tekniken medför också betydande utmaningar.
En av de största farorna ligger i hur AI-system lär sig. AI hämtar kunskap från text, bilder och annan information som redan finns tillgänglig på webben – en webb full av fördomar och stereotyper. Om innehållet som AI tränas på kännetecknas av fördomar finns det en risk att dessa vidmakthålls och förstärks genom användning av AI.
Sådana representationer kan ge AI en felaktig förståelse av verkligheten – och bidra till att vissa grupper förknippas med negativt innehåll.
Ett delat ansvar
FN påminner oss om att kampen mot hatpropaganda inte bara handlar om teknologi. Det handlar om vilka vi vill vara – som samhälle och som människor. Därför måste ansvaret delas. Myndigheter måste ställa krav på teknikföretag. Skolor måste lära unga att läsa och tolka digitalt språk kritiskt. Och vi som individer måste säga ifrån när hat normaliseras, när någon osynliggörs och när gemenskapen hotas.