Frisk skog för friska människor – och klimatet

Världen förlorar 10 miljoner hektar skog varje år på grund av avskogning – ett område som motsvarar ungefär hela Islands storlek. Insekter skadar cirka 35 miljoner hektar skog årligen. Situationen är extremt allvarlig, inte minst med tanke på att skogen är nyckeln till att bekämpa klimatförändringarna. Den 21 mars är den internationella skogsdagen.

Ett gult lövträd i en park
70% av Sveriges och Finlands yta är täckts av skog. Foto: Nikolaj Bock/norden.org/ Creative Commons (CC BY-NC-SA 4.0).

Island är i själva verket ett exempel på en tidig ekologisk katastrof som skapats av människan. När befolkning av i huvudsak nordiskt ursprung bosatte sig på den obebodda ön i slutet av 800-talet var platsen egentligen allmänt skogbevuxen.

”Vid tiden för mänsklig bosättning täckte björkskog och skogsmark 25-40 % av Islands landområde, säger Edda Sigurdís Oddsdóttir och Arnór Snorrason, båda forskningschefer för klimat på Islands skogsvård.

Skogar var naturligtvis en källa för ved, byggmaterial och helt enkelt föda för hundratusentals får som har strövat runt på öarna sedan den första bosättningen anlände. Omfattningen av isländsk björkskog nådde troligen minst 0,5-1 % av den totala landytan runt mitten av 1900-talet. Det fanns med andra ord knappt någon skog kvar.

Skog i Tyskland. Foto: Sebastian Unrau/Unsplash

De nordiska skogarna har återhämtat sig

Även om Island är ett speciellt extremfall, har skogarna i de andra nordiska länderna också haft sina toppar och dalar. Skogen har i varierande grad varit avgörande för att lägga grunden för välståndet för Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Men i slutet av 1800-talet hade skogarnas yta minskat avsevärt. Återplantering av skog räddade dock de vidsträckta nordiska skogarna och idag är till exempel över 70 procent av Finland och Sverige är täckta av skog. I Danmark har trädtäckningen tredubblats sedan 1880 och planen är en ökning med en tredjedel i slutet av århundradet, så det täcker 20 procent av landet.

Ett träd
Återplantering står på agendan i alla de nordiska länderna. Foto: Nikolaj Bock/norden.org/ Creative Commons (CC BY-NC-SA 4.0).

I alla de nordiska länderna finns ambitiösa planer på att återvinna förlorad skog. Dock har Finland tappat skogstäckning, en minskning som motsvarar 19 procent sedan 2000.

Endast 5 procent av Finlands skogstäckning är de facto mer än 120 år gammal. Skogarna är inte desamma som de brukade vara och i många fall är de kommersiella plantager karakteriserade genom monokultur.

På Island är bara 2% av ön täckt av träd och till och med den måttliga mängden har uppnåtts tack vare insatser från den isländska skogsvården.

”Om cirka 120 år får vi se om det som vi gjort lyckats vända en nedgång. Med mer tid och finansiering är det möjligt för Island att återvinna en del av sin skog”, säger Oddsdóttir och Snorrason.

En man som springer i skogen
Man springer i skogen i Sorgenfri, Danmark. Foto: Vadid Levy/Norden.org/Creative Commons (CC BY-NC-SA 4.0).

Betydelse för klimatet

Klimatförändringarna är en extra drivkraft för att fördubbla ansträngningarna för att återta gamla skogar. Skogsplantering har faktiskt utsetts som en del av Islands klimatstrategi, tillsammans med jordbevarande och återvinning av våtmarker.

”Genom att använda beskogning har vi möjlighet att beslagta en betydande del, eller till och med heladen koldioxid som släpps ut av islänningar, beroende på hur mycket folk är villiga att investerasäger specialister. Trots vissa kontroverser om påstådd greenwashing, är de övertygade om att plantering av träd är ett effektivt sätt att fånga och lagra CO2. Det är dock ingen quick fix, eftersom det inte är detgäller till efter 10-15 år.

”Det händer inte mycket när träden är väldigt unga och det tar tid att mäta effektiviteten, säger de. ”Kolavskiljning genom skogsbruk är utan tvekan en säker och bra långsiktig metod för att fånga och binda CO2 från atmosfären.”

Två barn som står i skogsmiljö.
Barn på Island. Foto: Vadid Levy/Norden.org/ Creative Commons (CC BY-NC-SA 4.0).

Skogar och hälsa

Temat för Internationella skogsdagen 2023 är ”Skogar och hälsa.” Skogar ger oss så mycket för vår hälsa. De renar vatten, renar luften, fångar upp kol för att bekämpa klimatförändringarna, ger mat och räddar liv och ger läkemedel och förbättrar vårt välbefinnande. Flera studier visade att ett besök i en skogmiljön sänker blodtrycket och pulsen och minskar kortisolnivåerna. Skogar spelar också en avgörande roll för fattigdomsbekämpning och för att uppnåhållbar utvecklingsmål (SDG). Men trots alla dessa ovärderliga ekologiska, ekonomiska, sociala och hälsomässiga fördelar, är skogar hotade av bränder, skadedjur, torka ochoöverträffad avskogning. Det är upp till oss att skydda dessa värdefulla naturresurser.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19