Hans Corell, årets FN-vän

Corell

Corell

Ambassadören Hans Corell blev utnämnd Årets FN-vän 2013 av det svenska FN-förbundet. Corell, tidigare undergeneralsekreterare för rättsliga frågor, har fortsatt att engagera sig för världsfrågor sedan han pensionerades år 2004.

Förra september, då undertecknad presenterades för Hans Corell som isländsk FN-anställd, svarade Corell med att deklamera verser ur isländsk medeltida litteratur som han lärt sig utantill som ung man. Vi möttes vid Dag Hammarskjölds grav i Uppsala där han tillsammans med kronprinsessan Victoria, FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson och tidigare generalsekreterare Kofi Annan deltog i en minnesceremoni. En halvtimme senare tog han tillfället i akt som kommentator för debatten mellan Eliasson och Annan på Uppsala universitet, och uppmanade studenter att bombardera de permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd på de sociala medierna och kräva att de tar sitt ansvar för situationen i Syrien.

I en intervju frågar jag årets FN-vän varför han är så kritisk mot säkerhetsrådet. Vad borde, enligt din åsikt, ha gjorts?

”Situationen i Syrien är en påminnelse om säkerhetsrådets misslyckande med att agera som en enad front då det mest behövs – i detta fall för att skydda en befolkning som utsätts för grava internationella brott. Jag påstår inte att ett ingripande med väpnade medel skulle ha varit lösningen. Men en omdelbar, beslutsam och enad reaktion från säkerhetsrådets sida skulle ha gjort en otrolig skillnad, och den nuvarande situationen kunde kanske ha undvikits. Säkerhetsrådets permanenta medlemmar måste helt enkelt ta itu med frågan om hur de bättre kan samarbeta i framtiden. Speciellt viktigt är det att de permanenta medlemmarna drar en tydlig linje för att signalera att om en konflikt uppnår en viss punkt, är säkerhetsrådet tvunget att agera – även med våld om det så krävs. Om de inte skickar denna signal betyder det att man bara lutar tillbaks i stolen och väntar på det nästa ”Syrien” att äga rum var som helst i världen där demokrati och ett rättssystem saknas. Jag diskuterade frågan i en adress förra december.”

Västsahara är ett ämne du engagerat dig i. Vad anser du om situationen?

”Här måste jag först referera till brevet jag, i egenskap av undergeneralsekreterare, skickade till säkerhetsrådets ordförande den 29 januari 2002. Rådet hade bett om min åsikt gällande de rättsliga aspekterna kring den Marockanska regeringens påstådda erbjudanden om och underteckning av avtal gällande rätten för utländska företag att forska i och exploatera mineralresurserna i Västsahara. Min slutledning var att om vidare forskning och exploatering fortsatte, emot det västsahariska folkets intressen och önskningar, skulle det betyda att den stred mot den internationella lagstiftningens principer som gäller mineralresurser i områden som är icke-självstyrande.
Senare i livet har jag som privatperson spunnit vidare på mina tankar gällande naturresurserna i området (se här, här och här)

Vad jag speciellt är oroad över är sättet på vilket EU har agerat gällande fisket i Västsaharas vatten. Det faktum att EU-Marockos partneravtal om fiske (EU-Morocco Fisheries Partnership Agreement (FPA)) inte ens nämner Västsahara, eller parternas rättsliga förbindelser och obligationer, talar för sig själv. Och typiskt nog, endast några dagar innan parlamentet accepterade protokollet den 10:e december 2013, refererade Marockos representant i FN:s generalförsamling till Västsahara som Marockanska Sahara. (Se s.14).

Min rekommendation är att alla regeringsrepresentanter och parlamentariker bekantar sig med en kort publikation, Rule of Law – a guide for politicians.”

Som undergeneralsekreterare var du involverad med upprättandet av krigstribunaler. Ex-Jugoslaviens domstol varvar ner. Har dessa domstolar tjänat sitt syfte?

”Ja det har de! Det är väldigt viktigt att påvisa att straffrihet åtgärdas effektivt. Som rapportör för krigsbrott i tidigare Jugoslavien under 1992-1993 blev jag fullständigt övertygad om behovet av en internationell krigsbrottsdomstol för att ta itu med situationen på Balkan. Efter att jag började arbeta för FN år 1994 deltog jag i upprättandet av den internationella domstolen för Rwanda och senare den speciella domstolen för Sierra Leone och de båda kamrarna för de nationella domstolarna i Kambodja. Och år 1998 var jag generalsekreterarens representant under Romkonferensen där den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadgar antogs. Snart kommer denna permanenta domstol att vara den enda internationella instans som återstår för att handskas med de allvarliga brott som faller under dess jurisdiktion. Låt oss hoppas att ICC kommer att kunna leva upp till sin framtida viktiga roll. Här är jag emellertid smått oroad, inte minst på grund av sättet på vilket ICC har handskats med situationen i Kenya. Jag har följt situationen dagligen under sex år som rättslig rådgivare åt Kofi Annan och de andra medlemmarna av panelen för eminenta afrikanska personligheter (Panel of Eminent African Personalities), som upprättades av den Afrikanska Unionen för att bistå Kenya i uppgörelserna efter våldsamheterna som utbröt efter valet år 2007.”

Du har haft tätt samarbete med två generalsekreterare och känner väl till de andras arbete. Vem är, enligt din åsikt, den mest framstående generalsekreteraren hittills?

Corell Annan Hussein 2”Jag svarar inte gärna på frågor av den sorten, speciellt eftersom jag inte har arbetat med dem alla. Jag träffade aldrig Dag Hammarskjöld. Men jag studerade i hans hemstad Uppsala och bistod som steward i katedralen under hans begravning 1961. Efteråt lärde jag känna honom via hans postuma bok Vägmärken, och även genom hans berömda tal om de internationella handläggarnas roll som han gav i Oxford 1961. Jag tror han var en framstående man. Såklart uppskattade jag verkligen arbetet med Boutros-Boutros Ghali under tre år och Kofi Annan under sju års tid, som dessutom följdes av fortsatt samarbete gällande Kenya 2008-2013. Det är självklart att ett så långt samarbete lämnar djupa intryck. Min uppskattning är att Hammarskjöld och Annan kommer att utmärka sig bland generalsekreterarna i kommande historieböcker. Som en medlem i Hammarskjöldkommissionen hoppas jag såklart att generalförsamlingen kommer att följa rådet vi gav i vår rapport i september 2013, för att återöppna undersökningarna kring hans död i Ndola i Sydrhodesia, nuvarande Zambia, år 1961. Det nya bevismaterialet borde granskas.”

Av Arni Snaevarr


Hans Corell
Efter en lång och framstående karriär för Sveriges justitiedepartement och ambassadör för Sveriges utrikesdepartement, tjänstgjorde Hans Corell som undergeneralsekreterare för rättsliga frågor och juridisk rådgivare för FN från mars 1994 till mars 2004.
Sedan han drog sig tillbaka från offentlig service år 2004 har han engagerat sig i många olika aktiviteter inom juridiken. Bland annat är han aktiv i det internationella advokatsamfundet, det internationella centret för etiska, rättsliga och allmänna frågor på Brandeis Universitet och Haags institut för internationaliseringen av lag (the Hague Institute for the Internationalisation of Law). Han tjänstgjorde även som ordförande för styrelsen på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär lagstiftning vid Lunds universitet från 2006-2012.