5.12.2015 – I en gemensam deklaration har de nordiska klimat- och miljöministrarna förkunnat vad de förväntar sig av FN:s klimattoppmöte (COP21) som pågår i Paris: ett dynamiskt avtal byggt på ett gemensamt, robust och transparent ramverk. Avtalet måste även engagera alla relevanta intressenter, respektera de mänskliga rättigheterna, ursprungsbefolkningars rättigheter, arbetsrätt och könsjämlikhet.
Alla nordiska länder har utlyst sina nationella klimatmålsättningar, även kända som INDCs (Intended Nationally Determined Contributions) inför toppmötet, och utstakat ambitiösa mål för utsläppsminskning. Planerna innefattar ”förnybar energi och energieffektivitet med en vision om hållbar klimatneutralitet.”
Deklarationen konstaterar även att ”länderna förespråkar gräsrotsåtgärder genom Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform och uppmanar till en utfasning av subventioner för fossila bränslen för att åstadkomma miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.”
En historia av klimatpolitisk framåtanda
De nordiska länderna har en långgående historia av framåtanda gällande klimatfrågor och energipolitik, och deras erfarenheter visar att effektivt förebyggande arbete kan uppnås utan att behöva riskera den ekonomiska tillväxten eller social utveckling. I själva verket kan den ekonomiska effektiviteten förbättras, arbeten skapas, och investeringar och innovationer främjas. Dessutom har klimatåtgärderna ett positivt inflytande på områden som folkhälsa och energisäkerhet.
Därför påpekar länderna att de kommer att förbinda sig till ambitiösa klimatåtgärder även i fortsättningen, och göra de nordiska samhällena och ekonomin mer energieffektiv, utsläppssnål och motståndskraftig. Norden poängterar även att det huvudsakliga ansvaret ligger hos de industrialiserade länderna – men alla länder måste trappa upp sina ansträngningar och delta.
Den engagerade privata sektorn
Även den privata sektorn i de olika nordiska länderna engagerar sig i arbetet mot samhällen med lägre utsläpp.
T.ex. på Island har totalt 103 företag och institutioner undertecknat en deklaration i början på november i vilken de förbinder sig till att minska på växthusutsläppen och avfallet. Framstegen kommer att uppföljas, och företagen kommer att publicera sina resultat regelbundet. Denna gemensamma satsning lanserades av städerna Reykjavik och Festa – det isländska centret för socialt företagsansvar.
År 2013 blev matvarukedjan Rema 1000 den första verksmheten i Norge som frivilligt deltog i det såkallade CDP, Carbon Disclosure Project. Genom det kan Rema 1000 uppnå årliga mål och jämföra sina resultat med liknande företag globalt, och se var man ligger på energi- och klimatområdet.
Den svensk-danske mejeriproducenten Arla lanserade i september en ny mjölkkartong som förbrukar 20 % mindre koldioxid än traditionella förpackningar. Först är det bara den ekologiska mjölkkartongen som får sig ett eko-lyft, men Arla förväntas byta ut alla sina förpackningar innan 2020.
I Finland har framstående näringskedjor som Kesko undertecknat ett energieffektivitetsavtal. Alla kylskåp och kylhyllor har nu dörrar och lock, samt justerbar belysning – något som genererar avsevärda energibesparingar. Kesko har de facto redan nått 98 % av sitt mål.
Finansiering av klimatkampen
Klimattoppmötet COP21 handlar inte bara om de nationella klimatmålsättningarna och ett avtal. En annan viktig fråga är nämligen finansieringen – vem ska betala för kampen mot klimatförändringen, och enligt vilka proportioner?
De nordiska länderna arbetar aktivt för att mobilisera finansiering, bland annat genom NCF (Nordic Climate Facility eller den nordiska klimatinstansen) som stöder förebyggande arbete och klimatanpassning i utvecklingsländer. Den finansieras av den Nordiska utvecklingsfonden NDF.
För att bistå utvecklingsländerna i deras övergång mot lägre utsläppsnivåer och för att främja deras klimatanpassning, har de nordiska länderna även utlovat en totalsumma på över 1 miljard dollar för den gröna klimatfonden (Green Climate Fund).
Norden närvarar vid COP21
De nordiska länderna har en gemensam paviljong under FN:s klimattoppmöte från den 30 november till den 11 december.
Många evenemang kommer att äga rum, och det nordiska perspektivet samt gröna nordiska lösningar kommer att presenteras under toppmötet.
Mer information om nordiska samarbetspartners under COP 21 hittar du här.
Ett av de många evenemang som kommer att gå av stapeln är ”En bipolär syn på klimatet: läxan från Arktis och Antarktis”, under vilket forskare från det Arktiska rådet och Antarktisfördragets forskningsenheter samt nordiska polarinstitut diskuterar de senaste rönen, istäckets kollaps, glaciärernas minskning och annan klimatdynamik i världens polartrakter.
För en täckande översikt över de olika evenemangen, klicka här. Alla evenemang kan följas live genom webstreaming.
