Hello! Bonjour! Guten Tag! Päivää! Hola!

Photo: Flickr / URBAN ARTefakte / 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)

Photo: Flickr / URBAN ARTefakte / 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)

21.2.2014 – Vare sig engelska, tyska, franska eller finska, representerar varje språk en kulturell och språklig identitet som har djupgående konsekvenser för såväl utbildning som social tillhörighet.

Den internationella modersmålsdagen betonar skydd och uppbackning av modersmål som en av nycklarna till globalt medborgarskap såväl som ömsesidig förståelse. Att kunna fler språk än ens eget modersmål öppnar dessutom porten för en bottenlös källa av kulturell interaktion och rikedom i vår gemensamma värld.

Modersmålsdagen, International Mother Language Day, instiftades vid Unescos generalkonferens år 1999 och sedan dess har dagen uppmärksammats på olika sätt världen runt den 21 februari. Syftet med ”dagen” är att skapa medvetenhet om språkliga och kulturella traditioner, en kunskap baserad på förståelse, tolerans och dialog. Det finns idag en ökande medvetenhet om språkets roll i utveckling, behovet av att bevara kulturarvet och skapa kvalitetsutbildning för alla.

Språk, med allt de innebär för identitet, kommunikation, social integration, utbildning och utveckling, är av största vikt för alla människor runtom i världen. Men, som en konsekvens av den ökande globaliseringen, är de under konstant hot och många språk riskerar försvinna och utrotas.

poster2014Mer än hälften av alla de 7000 språk som talas idag risekrar dö ut inom loppet av ett par generationer, och 96 % av dessa språk talas av så få som 4 % av världens befolkning. Endast ett hundratal språk har beviljats värdigheten av sin berättigade plats inom skolsystemet och den offentliga sfären, och mindre än hundra används inom den digitala världen.

I år fokuserar den internationella modersmålsdagen på lokala språk för ett globalt medborgarskap, med fokus på vetenskaperna. Betoningen ligger på hur språk kan säkra tillgång till vetskap och utbildning. Lokala språk, som alltför ofta marginaliseras, är fullt kapabla att förmedla de mest avancerade vetenskapliga rönen inom många olika områden.

Enligt Irina Bokova, chef för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO), betyder ett erkännande av dessa språk att man ”öppnar dörren för en stor del traditionell vetenskap, som ofta glöms bort, som kan berika vår totala kunskapsbas.”

”De lokala språken är de mest utsatta”, säger Bokova i sitt meddelande. ”Att utesluta ett språk är att utesluta alla dem som talar det från deras fundamentala rätt till vetenskaplig kunskap.”