Situationen i Afrikas större horn. ”Tillsammans har vi avvärjt svälten i Somalia och gett barn sin hälsa åter – men utan ytterligare finansiering kan ytterligare miljoner människor stå inför sjukdom och död”. Nedanstående text är författad av Liesbeth Aelbrecht från WHO.
På ett livsmedelscenter för barn i Kismayo, cirka 530 kilometer från Somalias huvudstad Mogadishu, småpratar mammor med sjuksköterskorna medan de väntar på sin tur, efter att ha rest länge för att ge sina barn något att äta.
På Kismayo General Hospital träffar jag en ung mamma som lagts in på kolerabehandlingscentret tillsammans med sitt undernärda barn. Att vara med sin sjuka bebis innebär att hon inte kan vara hemma och ta hand om syskonen.
Det här är ansiktena bakom siffrorna i Afrikas större horn där tiotals miljoner människor lever i svält.
I Somalia har fem varandra efterföljande säsonger av lägre regnnivåer under de senaste tre åren resulterat i den värsta torkan någonsin. Tack och lov avvärjde höjt humanitärt bistånd och kombinerade ansträngningar från många aktörer med generösa donationer en situation präglad av hungersnöd. Men nödsituationen är långt ifrån över och livsmedelsosäkerheten förväntas påverka nästan hälften av landets befolkning under de kommande månaderna. Detta leder till sjukdomar och dödsfall: 2022 orsakade torkan 43 000 dödsfall i Somalia, enligt en studie beställd av WHO och Unicef.
WHO har arbetat tillsammans med bland andra hälsoministeriet i Somalia för att driva vaccinationskampanjer fördelade på 2000 personer som vårdpersonal och 160 uppsökande team som nådde över sju miljoner människor. Detta har bidragit till att förbättra situationen bland många barn som remitteras till hälsostationer som är specialiserade på att behandla allvarlig undernäring med medicinska komplikationer.
Men medan årets regnperiod mellan mars och maj månad underlättade för många områden, kvarstår effekterna av torkan, förvärrad av översvämningar som hittills har drivit över 220 000 människor i Somalia på flykt, vilket ökar risken för sjukdomsedpidemier.
Klimatförändringarna har förändrat vädermönster och extrema väderhändelser förväntas bli mer frekventa och allvarliga med en inverkan på utsatta samhällen som förvärras av höga livsmedelspriser och konflikter i vissa områden. Resultatet av detta är att länder i Afrikas större horn – Djibouti, Etiopien, Kenya, Somalia, Sydsudan, Sudan och Uganda – möter en fruktansvärd matosäkerhet och katastrofala hälsoutsikter. Femtiotre miljoner – det vill säga en sjättedel av befolkningen i regionen – har inte tillräckligt med mat. Denna siffra har stigit betydligt jämfört med förra året då 37 miljoner människor levde i ständig livsmedelsosäkerhet. Regionen kämpar mot flera sjukdomsutbrott, inklusive kolera, mässling, hjärnhinneinflammation, malaria, denguefeber, hepatit E och mjältbrand. Översvämningar kommer sannolikt att förvärra situationen.
Barn, gravida kvinnor och människor på flykt drabbas hårdast. I år riskerar rekordantalet 11,9 miljoner barn under fem år att drabbas av akut undernäring. Antalet människor på flykt är redan på rekordnivå och det ökar risken för sjukdomar. I den här regionen bor över 16 miljoner flyktingar och internflyktingar, mestadels offer för konflikter, och över två miljoner fördrivna på grund av torka. Sådana storskaliga förflyttningar åtföljs vanligtvis av en försämring i hygien och sanitet och minskad tillgång till hälso- och sjukvård.
Vi har sett att med väl finansierade samordnade åtgärder blev det möjligt att avvärja svälten i Somalia och ta hand om sjuka i behov av vård, inklusive akut undernärda barn. Hittills har bara en liten bråkdel av vår vädjan för 178 miljoner USD för krisen i Afrikas horn samlats in och resurserna håller på att ta slut. Utan ytterligare medel riskerar vi att vända det vi redan åstadkommit, med miljontals fler människor som blir sårbara för hunger, sjukdomar och dödsfall. Det globala samfundet får inte låta detta hända.
Liesbeth Aelbrecht är WHO:s Incident Manager för nödsituationen vid Afrikas horn.