Cirka 7 000 språk talas runt om i världen. Nio av dem är officiella språk i Norden: danska, finska, isländska, norska, svenska, färöiska, grönländska, samiska och meänkieli. Erkända regionala språk är kvenska, tyska, romani, tavringer och jiddisch.
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter nämns språk som en identitetsmarkör som inte får utgöra grund för diskriminering av något slag. Varje människa har alltså rätt att tala sitt språk. Internationella modersmålsdagen är en temadag som infaller varje år den 21 februari, och instiftades av Unesco i november 1999 för att främja språklig mångfald.
Språk i Norden
Historiskt har en stor del av Nordens invånare kunnat förstå varandras modersmål. Den språkliga och kulturella gemenskapen har sin bakgrund i både språkliga och historiska omständigheter. I flera hundra år har de nordiska staterna och självstyrande områdena ingått i olika unioner och andra formella förbund. Danmark, Norge och Island har nära relationer på det språkliga och kulturella området. Finland och Sverige likaså.
Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden. Senare fjärmade sig språken från varandra och blev åtskilda i en västlig och en östlig språkstam med danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken. De är inte ömsesidigt förståeliga med de fastlandsnordiska språken, som är de skandinaviska språken danska, norska och svenska. Den här indelningen handlar bland annat om utvecklingen i uttalet (ljudsystemen).
Minoritetsspråk och teckenspråk
Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen. I hela det nordliga Norden talas samiska språk över landsgränserna i såväl Norge, Sverige som Finland. I Finland talar en liten minoritet därtill karelska, i Norge kvänska och i Sverige meänkieli. Dessa språk kan inte förstås av personer som talar nordiska språk, om de inte uttryckligen har lärt sig dem.
Grönländska eller ”kalaallisut” hör till inuit-grenen av de eskimå-aleutiska språken, alltså en tredje språkfamilj, och talas på Grönland. Västgrönländska är besläktat med en rad språk som talas i norra Kanada och Alaska.
Vid sidan av de talade språken används nationella teckenspråk. Teckenspråken kan också delas upp i en östlig och en västlig familj. Finskt, finlandssvenskt och svenskt teckenspråk är nära besläktade, medan danskt, norskt och isländskt teckenspråk ligger nära varandra. Grönländskt och färöiskt teckenspråk bygger på danska, men har nationalspråkliga särdrag. Därtill talas en stor mängd invandrarspråk i de nordiska länderna.
År 2025 firar Internationella modersmålsdagen 25 år. Den språkliga mångfalden hotas alltmer i takt med att fler och fler språk försvinner. Globalt sett har 40 procent av befolkningen inte tillgång till utbildning på ett språk de talar eller förstår. Ändå görs framsteg inom flerspråkig utbildning med ökad förståelse för dess betydelse, särskilt i tidig skolgång, och ett större engagemang för dess utveckling i det offentliga livet.