17.7.2014 – Jihadistgruppen ISIL, Islamiska Staten i Irak och Levanten, fortsätter att orsaka rädsla, fördrivning och död då den strider sin väg genom Irak med upprättande av ett islamiskt kalifat som mål.
I januari 2014 tog gruppen över den strategiska staden Fallujah, och sedan dess har antalet civila offer ökat i alarmerande takt. Mer än 1500 människor dödades i landet enbart i juni.
ISIL använder sig inte bara av konventionella vapen för att sprida terror – rapporter har uppgetts om våldtäkt, kidnappningar och tvångsäktenskap med ISIL:s soldater.
För Irak är ISIL endast ett av de senaste allvarliga hoten under landets långa väg som kantats av krig och konflikt. Det senaste kriget påbörjades år 2003 då en koalition av länder, med USA och Storbritannien i täten, anföll Irak utan medgivande av FN:s säkerhetsråd.
Efter kriget, som påbörjades på grund av misstankar om Saddam Husseins massförstörelsevapen, har landet förblivit instabilt och drabbat av våld.
Mycket lite har gjorts för att inkludera landets många minoriteter som t.ex. sunnimuslimer, kurder eller turkmener i beslutsfattningsprocesserna, och minoriteterna har drabbats speciellt hårt av de senaste stridigheterna. Skörast är dock de små minoriteterna som inte har några miliser som skyddar dem: olika kristna grupper som mandéer, shabak, bahaier och yezidier.
Exkulderingen av sunnimuslimerna i Iraks regering har speciellt tjänat ISIL som fortsätter att nära sina syften tack vare spänningarna mellan sunni- och shiamuslimer, islams två största grenar.
Enligt Letta Tayler, forskare på Human Rights Watch, är minoriteter oftast under press och möter svårigheter i många länder, men tendensen ökar under konflikt. ”Just nu bevittnar vi en accelerering i slow motion av en massfördrivning av religiösa minoriteter.”
FN:s människorättskommissarie Navi Pillay varnade redan i juni att Isil-miliserna med största sannolikhet begått krigsförbrytelser ”genom att avrätta hundratals icke-stridande män”.
När det gäller övergrepp av den irakiska armén kan staten ställas till svars för brotten i framtiden. Men i fallet med icke-statliga grupper som Isis och andra extremistiska miliser kan de inte ställas till svars på samma sätt, eller hänföras till internationella brottmålsdomstolen i Haag. Detta blir en svår straffrättslig nöt att knäcka både i Syrien och Irak, konstaterar talesmannen Rupert Colville för högkommissarien för mänskliga rättigheter OHCHR.
UNRIC:s faktablad om Irak: http://www.unric.org/en/unric-library/29268
