13.3.2015 – Varje år slängs runt upp till 700 000 ton plast i hushållsavfallet i de nordiska länderna – plast som skulle kunna återvinnas.
Det Nordiska Ministerrådet har genomfört ett projekt som gått ut på att undersöka hur de nordiska länderna ska kunna återvinna mer plastavfall. Projektet har resulterat i ett antal vägledningar som kan tillämpas i de nordiska länderna.
Användningen av plast ökar runt om i världen. Så också nedskräpning och spridning av plast från avfallet till miljön. Mycket plastförpackningar hamnar i hushållsavfallet.
Tre nya rapporter om plaståtervinning har tagits fram inom ramen för det Nordiska statsministerinitiativet för grön tillväxt. Slutsatserna är att producenter behöver tänka återvinning redan i designstadiet, att konsumenter behöver sortera ut mer plast och att insamlings- och sorteringssystemen behöver förbättras.
Tre vägar mot ett plastsmartare Norden
Nordiska Ministerrådet presenterar därför också tre nya vägledningar för hur länderna bättre kan sortera ut och hantera plastförpackningar ur hushållsavfallet.
I ”Guidelines to increased collection of plastic packaging waste from households” ges olika exempel på hur plastinsamlingen kan förbättras. Det mest effektiva sättet är att det blir enkelt för medborgaren att lämna in sitt plastavfall.
I ”Guideline for sorting of plastic at recycling centres” ges råd till återvinningscentraler till hur de kan optimera sortering och insamlingsmängder av plastavfall.
Och Guideline – WEEE Plastics Recycling: A guide to enhancing the recovery of plastics from waste electrical and electronic equipment gäller återvinningen av plast ur elektonikavfall.
Endast 25 procent av all plast återvinns ur elektronikavfallet. I vägledningen pekas flera förbättringsområden ut: bättre materialspårning, utveckling av ny teknik, bättre kontroll för att stoppa illegal återvinning och illegal transport av eletkronikavfall.
I snitt använder varje europé omkring 198 plastpåsar varje år, vilket betyder en påse varje dag för varje hushåll. Men det årliga antalet varierar starkt länder emellan, från 4 påsar i Danmark och Finland till 466 i Polen, Portugal och Slovakien.
Vad DU kan göra
EU börjar vidta åtgärder, men om plastproblemet skall tacklas, behövs även insatser från varje enskild individ. Vi är alla ansvariga för skräpet – och vi måste alla förhindra att situationen förvärras ytterligare. Det är tid att tänka om och se närmare på hur vi som ett samhälle använder (och missbrukar) plast. Här är några tips:
- Varje gång du ser skräp, plocka upp det och lägg det i närmaste soptunna
- Minska, återanvänd, återvinn – du har hört de förr, men nu vet du vad som händer då du inte gör det. Var medveten om vad du köper, och undvik produkter med dubbelförpackningar och onödiga plastomslag.
- Kräv mer och förbättrade återvinningsmöjligheter i ditt område
- Delta i lokala frivilligaktiviteter för att rensa strömmar, floder eller stränder – eller organisera en själv. Även om det inte löser problemet, är det ett effektivt sätt att förmedla budskapet och öka medvetenheten om det stora problemet ute i haven. Dessutom är sannolikheten stor att du räddar ett djur från att snärjas in i plast
- Om du bor nära havet eller nära en flod, är sannolikheten stor att skräp sköljs rakt ut i havet under storm. Var medveten om potentiella källor till avfall som kan hamna i havet i ditt område, och kräv att de avlägsnas
- Var medveten om ditt ekologiska fotavtryck. Uppmuntra till förändring och acceptera inte den rådande situationen
Källa: Norden.org
Future solutions for Nordic plastic recycling
• Policy brief – Nordic improvements in collection and recycling of plastic waste
• Guidelines to increased collection of plastic packaging waste from households
• Increased collection of plastic packaging waste from households: Background information
Plastic sorting at recycling centres: Background report
• Guideline – plastic sorting at recycling centres
Plastic value chains – Case WEEE – Waste Electrical and Electronic Equipment: Part 2 report
• Guideline – WEEE Plastics Recycling: A guide to enhancing the recovery of plastics from waste electrical and electronic equipment
• Policy brief – Nordic plastic value chains: Case WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment)
