Det hör inte till vanligheterna med vulkanutbrott ett stenkast från huvudstaden hör inte till vanligheterna. Men precis just det är vad som skett på Island där ett utbrott startade den 19:e mars, fyra mil söder om Reykjavík.
Många av Reykjavíks 250,000 invånare har med egna ögon sett tusentals ton lava och rök men också koldioxid stiga ur marken vid Fagradalsfjall. Många funderar, inte utan anledning, på om bilar och fabriker verkligen förorenar mer än naturen självt.
”Vulkaner får utbrott och människor kan se effekterna. Men det är betydligt mindre utsläpp om man jämför med hur vi människor förorenar atmosfären. Utbrottet skulle behöva pågå i 2-4 år för att nå samma utsläppsnivåer som mänskligheten under ett enda år,” säger Sævar Helgi Bragason vid Islands miljöinstitut.
3 dagar av mänskliga utsläpp
I genomsnitt sker 45-50 vulkanutbrott samtidigt på jorden. Nyligen skedde ett utbrott på ön Saint Vincent och vulkanen Etna på Sicilien är också aktiv.
Det är lätt att tänka att de här rykande vulkanerna bidrar till klimatförändringarna. Så kan det säker vara men de gör ett pyttelitet avtryck i jämförelse med mänsklig aktivitet.
”Det tar bara tre dagar för mänskligheten att komma upp i samma mängd koldioxid som de årliga utsläppen av vulkanerna på jorden,” berättar Bragason.
Det finns alltså ingen anledning att oroa sig för att koldioxidutsläppen från världens vulkaner skulle påverka målen i Parisavtalet. Dessutom pekar forskningen på att vulkanerna snarare har en positiv effekt.
”Den lavasten som bildas har en fantastisk förmåga att binda koldioxid,” skrev specialister vid Carbfix, ett kollagringsprojekt i närheten av Hellisheiðis geotermiska kraftstation.
”Lavastenen är färsk och porös med en massa håligheter som har förmåga att lagra koldioxiden i evighet. Den skulle kunna lagra motsvarande 300,000 ton koldioxid eller en tredjedel av Islands årliga utsläpp från biltrafiken,” skrev specialisterna från Carbfix på sin Facebooksida.
Vulkanutbrottet i dalgången vid Fagridalur, nära flygplatsen Keflavík belägen på sydöstra Island och Reyhjanes halvön, var något av en överraskning trots att den föranletts av en mängd jordbävningar.
Ett avbrott på 800 år
De flesta som besökt området vet ändå att det är en aktiv vulkanisk zon. Den blå lagunen, en välkänd turistattraktion på Island, är ett spa skapat av överblivet vatten från en närliggande geotermisk kraftstation.
Det senaste vulkanutbrottet skedde för 800 hundra år sedan när sagan om Island var i skrivande stund, Jyllandslagen höll fortfarande på att skrivas i Danmark, Valdemar Birgersson var kung av Sverige och det nionde korståget hade inletts.
Utbrottet varade då mellan 30 och 300 år, beroende på hur man definierar utbrottet eftersom vulkaner kan ligga i vila flera decennier för att sedan fortsätta.
En profetisk roman
Handlingen i den Isländska romanen ”Eldarna” av Sigríður Hagalín Björnsdóttir, har kusliga likheter med vad som hände bara några månader efter boken släppts på Island förra hösten.
I romanen är huvudpersonen en geolog som bevakar vulkanisk aktivitet och varnar myndigheterna om en möjlig naturkatastrof. I en intervju med UNRIC berättar Björnsdóttir att det är väl känt att området nära huvudstaden är aktivt.
”Det är en region vi är bekanta med, vi åker förbi där varje dag utan att reflektera över den vulkaniska aktiviteten under oss. Däremot hade jag aldrig trott att ett utbrott skulle sätta igång bara fyra månader efter boksläppet och efter ett avbrott på 800 år. Chansen var noll.”
Reaktionerna på den profetiska handlingen i Björnsdóttirs bok blev ännu starkare efter att hennes debutroman ”Den isolerade ön” verkade ha förutspått isoleringen som skedde under coronapandemin.
”Knappt en dag passerar utan att jag får frågor om jag är synsk – det är jag inte. Min teori är att ödet läser böcker och hämtar inspiration för vad som ska hända. Hur som helst fick min bok en marknadsförings-boost från oväntat håll och min utgivare är väldigt glad!”
600 utbrott likvärdiga oss människor
De flesta islänningar är också glada. Vulkanutbrottet har inte orsakat någon större skada. Det senaste utbrottet på Island 2010 skapade kaos i den internationella flygtrafiken när aska från vulkanen spreds.
Men inte ens Eyjafjallajökull bidrog märkbart till någon klimatförändring. ”För att nå upp till mänskligt orsakade utsläpp skulle vi behöva 600 liknande utbrott,” förklarar Bragason.
Trots närheten till den internationella flygplatsen Keflavík har inte det senaste vulkanutbrottet haft någon påverkan alls på flygtrafiken. Detta eftersom det är 1000°C het brinnande lava – inte aska – som slungas ut i luften.
På kort tid har vulkanen blivit en lokal turistattraktion som gett myndigheterna huvudbry på grund av coronarestriktionerna.
Ett barn med namnet Fagradalsfjall
I sin roman påpekar Björnsdóttir att islänningar tycker så mycket om vulkaner att de döper sina barn efter dem. Hekla och Katla är populära flicknamn till exempel. ”Inga flickor har, mig veterligen, fått namnen Krakatau eller Tombora. För att citera min roman så är vi hopplösa, en nation som dras till vulkaner likt nattfjärilar mot ljuset.”
I vilket fall har inget barn på Island döpts till Eyjafjallajökull. Men vem vet, en vacker dag springer det kanske runt en liten pojke eller flicka som döpts till Fagradalsfjall. Varför inte? Det är ett könsneutralt ord med en vacker betydelse: den vackra dalens berg.
Relaterade artiklar