Om den franska debatten angående romerna har fört något gått med sig så är det att denna länge pågående flagranta diskriminering nu diskuteras överallt. När denna upprörda debatt lugnar sig måste vi fortsätta fokusera på den avskyvärda situation som denna marginaliserade minoritet är i. Frågan om romerna måste åtgärdas med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna, skriver FN:s högkommissarie för de mänskliga rätiigheterna Navi Pillay.
Trots insatser i vissa europeiska länder, och av internationella och regionala organisationer, finns det fortsättningsvis starka antipatier mot romerna i Europa. Situationen kan förvärras till följd av att många romer tvingats lämna sina samhällen på grund av den ekonomiska recessionen för att hitta arbete annanstans. Med anledning av detta har vi sett en ökning av diskriminering och våld.
I Ungern och Slovakien har det till exempel förekommit dödliga attacker mot romer. Det finns otaliga exempel på diskriminering, ett exempel är orden som nyligen läckte ut från det franska inrikesministeriet att rensa upp läger med romer. Enligt FN:s kommitté som övervakar implementeringen av den internationella konventionen mot all slags rasdiskriminering (CERD) förekommer det olika grader av segregering av romer samt vräkning och brist på bostäder i flera länder, bland annat i Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Italien, Litauen, Rumänien och Slovakien.
I vissa länder har romerna en begränsad tillgång till hälsovård och andra tjänster eftersom de saknar identitetsbevis. Enligt CERD finns det betydande problem när det gäller romska barns skolgång, de skiljs till exempel åt i särskilda klasser och är överrepresenterade is skolor för barn med inlärningssvårigheter.
Under de senaste åren har den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter konstaterat att europeiska regeringar, där ibland de två EU länderna Tjeckien och Grekland bryter mot sin lagliga förpliktelse gällande hur romska barn behandlas i skolan. Följderna för länderna har varit obetydliga.
Tysklands beslut att skicka romer tillbaka till Kosovo har haft en förödande inverkan på barnens rättigheter, så som deras rätt att gå i skola. En nyligen publicerad rapport från UNICEF visar att romska barn som anpassat sig väl i de tyska skolorna placeras i en miljö där omgivningen talar albanska, vilket barnen inte förstår, och där de har en begränsad eller ingen som helst möjlighet att gå i skola.
Med tanke på allt detta är det ingen överraskning att europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter uppskattat att romerna utsätts för mest diskriminering i de Europeiska Unionen.
Marginaliseringen och stigmatiseringen förvärras ytterligare av grupper som försöker skaffa sig politisk makt genom att elda på debatten. Detta är en fråga som jag lyfte fram då jag besökte lagliga och olagliga bosättningar i Italien. Jag underströk behovet av att bättre integrera romerna i samhället både i länderna de kommer ifrån och i mottagarländerna.
Ett första steg är att säkra tillgång till utbildning och annan grundläggande service så som hälsovård, bostad, sanitet och arbete. Detta har alla rätt till under lagstiftning om mänskliga rättigheter. De romska barnen och föräldrarna och representanterna ur samhället som jag talade med, var mycket tydliga på denna punkt.
Jag är medveten om att vissa romska traditioner kanske inte passar in i vårt konventionella samhälle och kan utgöra kränkningar av de mänskliga rättigheterna, till exempel tvångsäktenskap och barnarbete. Jag är också medveten om att romerna, som ofta lever i samhällets utkanter, har tagit till brottslighet, vilket förståeligt nog skapar motsättningar. Men dessa fall måste undersökas vart och ett för sig, inte med ett godtyckligt fördömande. De skall behandlas på samma sätt som andra lagbrott, inte som exempel på rigorösa åtgärder som tyder på om stigmatisering och bestraffande av minoriteter.
Allvarliga åtgärder för att ta itu med dessa problem har redan vidtagits både på nationell nivå och inom den Europeiska Unionen. Europeiska kommissionen har till exempel försökt främja integrationslagstiftning genom EU-plattformen för romers integrering och gemensamma grundläggande principer on romers integrering år 2009. Vid FN:s rasismkonferens i april 2009 åtog sig 182 medlemsländer att vidta konkreta åtgärder för att utrota diskrimineringen av romer och andra minoriteter och att erbjuda dem hjälpåtgärder och särskilt skydd.
Mycket mera måste göras. Med stöd av Europeiska kommissionen och parlamentet samt FN, har de 27 EU länderna en möjlighet att ändra sin hållning i frågan om romerna från att vara reaktiv till att vara proaktiv. De måste undersöka vilka som är de bästa åtgärderna, ta de mänskliga rättigheterna i beaktande och implementera dessa i hela EU så att alla romer kan leva värdiga liv i ett av världens rikaste områden, ett område som även är deras hem.
av NAVI PILLAY FN:s högkommisarie för mänskliga rättigheter
Bild: UN Photo/Eskinder Debebe
