21.5.2015 – Ban Ki-moon kommer att sitta på sin pall som FN:s högsta chef ända tills slutet av 2016. Men spekulationerna gällande hans efterträdare går redan varma. För de internationella experter som debatterar ämnet, verkar två saker säkra: det är dags för en östeuropeisk kandidat, och det är dags för en kvinna.
Den första gissningen är baserad på traditionen av ett roterande system inom FN:s fem regionala grupper. Östeuropa, ett område som i stort sett motsvarar den tidigare Sovjetiska staterna, är den enda grupp som aldrig haft en generalsekreterare från sin region. Av åtta tidigare generalsekreterare har tre kommit från det västra blocket, två från Afrika och Asien och en från Latinamerika.
Dessutom har alla dessa åtta varit män. Därför verkar många vara eniga med ett uttalande i Washington Post, som tidigare denna månad konstaterade att ”valet av en kvinna till FN:s generalsekreterare skulle sända ett starkt och inspirerande meddelande i dessa utmanande tider.”
Andra ivriga förespråkare är Equality Now, en internationell organisation som arbetar för kvinnors och flickors lika rättigheter. Tillsammans med andra icke-statliga organisationer har de lanserat en kampanj online för att stötta kvinnliga kandidater. Kampanjen ”en för 7 miljarder – finn den bästa FN-ledaren”, stöttas bland annat av det finska FN-förbundet.
Toppkadidaterna
Det är kanske inte någon slump att en kandidat anses vara den mest sannolika efterträdaren: Irina Bokova, diplomat från Bulgarien och för närvarande högsta chef på FN:s kulturråd UNESCO.
Enligt David Clark, talesman för Russia Foundation, uppfyller Bokova många av de rätta kraven: omfattande FN-erfarenhet, utbildad i Washington och Moskva, flytande kunskaper i franska…
Hon har även nominerats av sin egen regering, en av de få i regionen som lyckats upprätthålla varma relationer med Ryssland.
Av de potentiella kandidaterna är alla Bokovas rivaler från Östeuropa män. Hennes kvinnliga rivaler kommer från andra regioner, och främst Latinamerika.
Chiles president Michelle Bachelet och Kolombias utrikesminister Maria Ángela Holguin Cuéllar kan båda komma att utmana Bokova. Från det västra blocket är Helen Clark, från Nya Zeeland och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP, en stark kandidat. Även om dessa kandidaters nationalitet inte betyder att de är eliminerade från racet, utgör nationaliteten ändå ett extra hinder att ta sig över.
En kortlista… för en.
Ytterligare en debatt går het, nämligen den gällande hela valföretagandet. The Elders (de Äldre), en grupp av tidigare världsledare som Kofi Annan, Martti Ahtisaari och Gro Harlem Brundtland, poängterar att FN:s generalsekreterare hittills valts av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar, P5. Dessa medlemmar har avgjort beslutet sinsemellan, bakom lyckta dörrar, utan insyn.
”Under tiden informeras den övriga världen mycket litet gällande processen kring valet av kandidater, eller gällande kriterierna enligt vilka de utses”, skriver the Elders i ett uttalande.
Bland andra kritiska röster finns Shashi Tharoor, en indisk lagstiftare och tidigare FN-tjänsteman vars kandidatur för generalsekreterarposten stoppades genom amerikanskt veto.
”De fem permanenta medlemmarna har stor makt då det kommet till den negativa rösten. En kandidat som accepteras av en majoritet men får ett veto i ansiktet, är den död fisk i vattnet. Det är ett politisk jobb, och beslutet är lika politiskt – och fattas av P5.”
De som utesluts, bland annat tungviktare bland de nya tillväxtekonomierna som Indien och Brasilien, ser inte längre poängen med att fem länder, som råkade befinna sig på den vinnande sidan av ett krig som avslutades sjuttio år sedan, fortsättningsvis har åtnjuter detta privilegium. De vill ha rätten att nominera kandidater, och intervjua dem under öppna sessioner, och delta i valprocessen genom en kortlista med två eller flera namn.
Ett annat initiativ för reform har föreslagit att generalsekreteraren borde få sitta endast ett mandat på sju år, detta för att öka stabiliteten och minska på risken att generalsekreterarens beslut påverkas av kalkyleringar för ett andra mandat. Dessa två reformer kunde träda i kraft på generalförsamlingens initiativ, utan att stadgan ändras.
Den nordiska vinkeln
I Norden spekuleras det i viss mån om Sverige eller Danmark kanske kunde mötas av oväntad tur gällande valprocessen.
Förra året föreslog Dagens Industri att tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt kunde vara en kandidat, medan den danska dagstidningen Local nämnde statsminister Helle Thoring-Schmidt som en av de potentiella toppkandidaterna.
Tyvärr verkar dessa spekulationer begränsa sig till de nordiska medierna, och det är osannlikt att en nordisk kandidat kunde bli aktuell innan tidigast år 2022.
Denna artikel ingår i UNRICs nyhetsbrev för maj 2015. De övriga artiklarna hittar du här.
