Internationella ärenden står på det Nordiska rådets agenda i alltmer ökande grad efter att ha varit tabu under många år under det kalla kriget. Nordiska rådets session i Helsingfors den 30 oktober – 1 november utgjorde inget undantag, och sessionen markerade även rådets 60 års jubileum. Under sessionen gav Finland och Sverige löften om att delta i försvaret av Islands luftrum, och såväl Arktis som försvars- och utrikespolitik diskuterades.
Kimmo Sasi, Nordiska rådets president, efterlyste även en gemensam nordisk utrikespolitik före sessionens början, och ställde upp på månadens Nordiska intervju.
Dina uttalanden om en gemensam nordisk utrikes- och försvarspolitik citeras ofta. Varför borde de nordiska länderna enas i denna fråga?
Inom utrikespolitiken skulle de nordiska länderna bli mycket synligare om vi samarbetade. Om fem länder stödjer någon viss ståndpunkt i internationella sammanhang, stärks denna ståndpunkt. Via ambassadsamarbete kunde vi effektivera våra resurser avsevärt. Genom gemensamma militära inskaffningar för en gemensam försvarspolitik kunde vi spara stora summor. I operationer för krishantering är det nordiska samarbetet smidigast. Vi kunde kanske även försöka specialisera oss på det var och en är bäst på så att vi tillsammans kunde arbeta ännu effektivare.
På vilket sätt kunde de nordiska länderna samarbeta mer inom FN? De nordiska länderna har alla separata instanser för utvecklingsbistånd, skulle det vara möjligt att utveckla samarbetet?
De nordiska länderna samarbetar redan, och speciellt i FN där vi stöder varandra. Gällande utvecklingsbiståndet vore det kanske bäst om vi alla stödde olika länder så att norden skulle bli synligare på olika håll, men de nordiska länderna borde emellertid sitta ner tillsammans för att diskutera en gemensam global strategi.
Ser du någon roll för FN gällande Arktis, eller kommer det arktiska rådet att vara det enda forumet för samarbete i regionen?
Det Arktiska rådet innehar huvudansvaret för utvecklingen av regler och aktiviteter i regionen, eftersom rådets medlemmar alla är en del av den arktiska regionen. Om besluten kommer att påverka områden utanför Arktis, skulle det vara bra om dessa ärenden skulle behandlas även inom FN. Det är även naturligt att FN hålls underrättad om det Arktiska rådets aktiviteter och beslut.
Finland misslyckades precis med att bli invald som en av de icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Det är den andra gången i rad som en nordisk kandidatur misslyckas. De nordiska länderna brukade ha en nästan garanterad plats i säkerhetsrådet varannan mandatperiod, men nu verkar det inte vara så längre. Varför?
Situationen har ändrats och antalet FN-medlemsstater har ökat. Allt som utvecklingsländerna reser sig ekonomiskt, har de blivit aktivare och försöker uppnå högt stående internationella uppgifter. Europa anses vara överrepresenterat i säkerhetsrådet då både Ryssland och två EU-länder är permanenta medlemmar. Detta minskar de andra europeiska ländernas chanser och illustreras av det faktum att Australien valdes redan under första omgången. Det nordiska fredsarbetet, demokratin, utvecklingen och biståndet har högt anseende. Men Finland hör inte till den frankofona gruppen, vi är inte heller NATO-medlemmar och är inte heller längre bäst i klassen inom EU.
Kimmo Sasi är president för det Nordiska rådet år 2012. Sasi är en jurist som varit riksdagsledamot för det finska samlingspartiet sedan 1983. Han har innehaft flera ministerposter, däribland utrikeshandelsminister, handels- och industriminister, transportminister och kommunikationsminister.
