Maj 2015 – Nordiskt mode ska bli det mest hållbara i världen – och då handlar det inte bara om att göra kläderna slitstarka.
En ny handlingsplan för textil, som är ett initiativ från det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet, består av en rad konkreta, hållbara initiativ för en sundare textilindustri.
Målet med handlingsplanen är att mode och textil ska ingå i en cirkulär ekonomi före 2050, där produkternas livstid förlängs och textilfibrerna hålls i ett slutet kretslopp och används om och om igen. UNRIC har talat med Danmarks miljöminister Kirsten Brosbøl.
“Skandinavisk design är redan världskänd. Vårt mål är att den även ska bli känd som världens mest hållbara. Vår vision för 2050 är att mode och textil ska ingå i en cirkulär ekonomi, i vilken produkters livstid förlängs och textilfibrerna behålls då de återanvänds om och om igen”, säger Brosbøl.
Bland visionen för den nya handlingsplanen som de nordiska miljöministrarna presenterade i Köpenhamn i slutet av april, och som skall fortgå till 2017, finns även en nordisk akademi för hållbart mode och design. Idén är att designers i hela Norden kan få utbildning i att designa hållbart.
”Enligt EU-siffror är 80 % av en produkts miljöpåverkan sammanlänkad med val som gjorts under designfasen”, säger Brosbøl. “Det ligger dessutom många olika affärsmöjligheter i grönt mode – Norden kan vara med och lösa globala miljöproblem och samtidigt skapa tillväxt och arbetstillfällen.”
Världen efter Rana Plaza
I april två år sedan störtade textilfabriken Rana Plaza samman. 1129 arbetstagare dog och ungefär 2 500 skadades, och offren väntar fortfarande på ekonomisk ersättning.
Att arbetstagare dör när fabriker rasar eller brinner har alltför ofta varit vardagsmat i bland annat Bangladesh, men efter Rana Plaza-olyckan har klädföretagen börjat inse att de inte kan blunda för problemet.
“Vi har fortfarande inte lärt oss läxan efter Rana Plaza”, konstaterade FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter förra veckan. Experternas varning följde en ny tragedi som krävde mer än 70 fabriksarbetares liv efter en brand i en skofabrik i Manilla förra veckan.
Idag har mer än 200 klädmärken och -försäljare undertecknat ett avtal där de förbinder sig att åtgärda tekniska brister i fabriksbyggnaderna. Mer än 1900 fabriker har inspekterats och man har börjat planera renoveringar. Bland undertecknarna finns Nordiska företag som H&M, Stadium, Helly Hansen, Coop, Stockmann och Reima. Detta är ett steg i rätt riktning, men mer arbete behövs.
”Dessa offers tragiska död, varav största delen var kvinnor, är en kraftig påminnelse om det akuta behovet för ett bättre skydd för alla arbetare inom textilindustrin, trots Bangladeshavtalet”, sade Michael Addo, ledare för expertgruppen.
”Olyckor sker fortsättningsvis, finansiella åtgärder för att förbättra byggnaders brand- och byggnadssäkerhet förblir omstridd, handelsunioner möter fortfarande många hinder för att registrera sig och funktionera i många länder, och Rana Plazas –och andra offer- väntar alldeles för länge på sin kompensation”, betonade Addo.
Miljöskador och låga löner
Med sin enorma förbrukning av vatten, energi, kemikalier och besprutningsmedel är textilindustrin en av de mest förorenande industrierna i världen, skadlig både för miljön och för de människor som arbetar i den.
Och om västvärldens konsumenter köper jeans för 10€ och t-shirts för 3€, står det relativt klart att någon, i tillverkningskedjans början, får alltför lite lön. För tillfället är t.ex. kostnaderna för produktion av kläder över hälften så billigt i Etiopien som i Kina – en etiopisk klädfabriksarbetare kostar inte företaget mer än 30-40$ i månaden.
Även om alla lågprismärken kan kritiseras för underblåsning av överkonsumtion, stor ekologisk belastning och slit-och-släng –mentalitet, bör det även betonas att vissa företag som t.ex. H&M gjort stora framsteg inom förbättrat företagsansvar och även lyckats bringa ekologiskt producerade kläder inom räckvidd för konsumenter från alla samhällsskikt.
Detta är inte småpotatis, speciellt eftersom varje nordisk medborgare köper textilier som orsakar koldioxidutsläpp motsvarande en biltur genom Norden per person, från nordligaste Norge till Danmark – varje år. Klädindustrin kan tyvärr inte med bästa vilja sägas vara speciellt hållbar i dagsläget.
Men detta kommer förhoppningsvis att förändras, och inte bara i Norden. Bland FN:s nya, universella utvecklingsmål som kommer att ta vid efter årsskiftet, ingår en specifik målsättning för att ”garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster”.
”Vi vet att vårt sätt att designa, producera och konsumera kläder är fundamentalt ohållbart. Vi helt enkelt måste ändra på det, och genom att bära facklan har den nordiska regionen mycket att vinna på lång sikt”, säger Brosbøl.
”Framtidens vinnare är de som kan tänka och agera visionärt och inom cirkulära ramar. Vi ser även nya, gröna businessmodeller växa fram, enligt vilka du kan låna, hyra eller byta kläder istället för att köpa nya hela tiden”, tillägger hon. ”Ett exempel är det danska företaget VIGGA, som hyr ut babykläder. Då kläderna blivit små, anländer ett paket med följande storlek på kundens tröskel.”
FN:s nya mål för hållbar utveckling kommer att diskuteras och utformas då världsledarna samlas för den sjuttionde sessionen i FN:s generalförsamling den 25.– 27 september.
