Norskt fartyg trålar efter plast

b63cc77357

b63cc77357

17.8.2015 – Varje gång besättningen på det norska fartyget Fridtjof Nansen kastar ut sina speciella nät, består fångsten av plast. Fångsten belyser den dramatiska omvälvning marina ekosystem utsätts för – till och med i ett av världens minst kända och minst besökta miljöer.

FN stöder ett projekt vars mål är att kartlägga omfattningen av plastavfall i den Indiska oceanen, med allt från plastpåsar till det ”mikroplast” som används i produkter som t.ex. kosmetika och duschgel.  

Plastic debris. Photo FAOUppskattningsvis 5 triljoner plastbitar flyter idag omkring i världshaven. Detta är en dramatisk ökning från 1950, då antalet var noll, och kan ha långvariga effekter för livsmedelskedjan. Kedjan sträcker sig från plankton –som dokumenterats då de äter plastpartiklar – till skaldjur, lax, tonfisk och andra djur, människor och inte minst valar.

Inför dessa oroande fakta stöttar nu FN:s livsmedels – och jordbruksorganisation FAO Fridtjof Nansen då fartyget plöjer igenom den Indiska oceanens vågor i jakt på plastavfall.

Crew descend to deploy floating sensors. Photo FAOForskningsfartyget som opereras av det norska institutet för marinforskning (IMR) i samarbete med FAO, har seglat världens hav sedan 1975 för att samla information om marina resurser och de marina ekosystemens tillstånd för att bistå och hjälpa forskare runtom i världen.

Fartygets besättning utgörs av 18 forskare från 8 olika länder, som mäter havstempetarur, syrehalt, klorofyllnivå och andra biologiska processer som planktonproduktion och fiskebestånd. Men i år har fartyget ytterligare två specifika mål: att uppskatta det industriella avfallets omfattning och natur i avlägsna delar av den Indiska oceanen, och att undersöka hur den lokala havsströmmens cykliska virvel arbetar för att sprida plankton och småfisk – och plast.

Plastic Waste in Timor Leste. Un Photo Martine Perret”Vi har funnit plastpartiklar i nästan alla prover vi samlat in” säger Reidar Toresen från IMR. Dessa plastpartiklar orsakar stor skada bland olika havsdjur som bl.a. konstaterats ha en viss preferens för plast i vissa färger. Och då t.ex. sköldpaddor äter plastpåsar dör de ofta av uttorkning och brännskador av solen eftersom deras matsmältning rubbas och gaser uppstår som orsakar dem att flyta.

Enligt FAO har två gigantsiska öar av plastavfall, två gånger så stora som delstaten Texas, lokaliserats i såväl Atlanten som Stilla Havet, men den södra Indiska oceanen hittills förblivit relativt outforskad.

UNRIC:s relaterade länkar:

Bloggen ”Ombord på Nansen
Finska FN-förbundets kampanj mot plast i haven (på svenska)
Artikel: Paradiset översvämmat av plast

Artikel: Afrika visar vägen i kampen mot plast