Matsvinnet ökar samt hunger runt om i världen

Medan hungern långsamt ökar går en tredjedel av maten som produceras för konsumtion förlorad eller slösas bort.

Medan antalet människor som drabbats av hunger har ökat långsamt sedan 2014, är livsmedelsförlust och avfall fortfarande ett stort problem. En tredjedel av livsmedel som produceras för konsumtion går förlorade eller slösas bort, vilket leder till att massiva miljöresurser som används vid livsmedelsproduktion och transport spolas ner i avloppet.

I spetsen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och i samarbete med FN:s miljöprogram (UNEP) firar världen den 29 september sin första internationella dag för medvetenhet om livsmedelsförlust och avfall. Den kommer under den globala COVID-19-pandemin som har väckt behovet av att förändra och balansera hur maten produceras och konsumeras.

Stoppa matsvinn och slöseri för människor och för planeten

Matsvinn inträffar på försörjningssidan av livsmedelskedjan. Det avser all mat som kasseras, förbränns eller på annat sätt kastas längs livsmedelskedjan. Matavfall avser minskningen av mängden eller kvaliteten på maten till följd av beslut och åtgärder från återförsäljare, livsmedelsleverantörer och konsumenter.

Infographic om matsvinn

Enligt FAO går en tredjedel av alla livsmedel som produceras som livsmedel globalt förlorade eller slösas bort, vilket uppgår till 1,3 miljarder ton per år. När det gäller frukt och grönsaker går nästan hälften (45%) till spillo. Det tar 13 liter vatten att odla 1 tomat och 50 liter vatten för att producera en apelsin. Det tar också frön, jord, jordbrukarnas arbetskraft och till och med bränslet som går till att transportera maten. Alla dessa resurser går förlorade när frukten av dessa arbeten går förlorade.

Att stoppa matsvinn eller avfall innebär att minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent. Det skulle bidra positivt till skyddet av biologisk mångfald; ökad tillgång på mat; och minskat miljötryck. Till detta kommer det att ge besparingar för producenter, mellanhänder och konsumenter. Av dessa skäl är temat för den första internationella dagen för medvetenhet om matsvinn och avfall ”Stoppa matsvinn och slöseri. För folket. För planeten.”

Den allra första internationella dagen för medvetenhet om livsmedelsförlust och avfall äger rum i bakgrund av den pågående COVID-19-pandemin som genererade betydande utmaningar för livsmedelsförsörjningen i många länder. Störningar i försörjningskedjan, karantänåtgärder och samhällsstängningar har lett till förlust av marknader för producenter och distributörer. Under tiden har pandemin orsakat panikköp och lagring av konsumenter som förvärrar matavfallet och lämnar stormarknader, de viktigaste givarna till livsmedelsbankerna, som inte kan hålla sina hyllor och donera mat.

Vi måste alla vidta åtgärder för att minska matsvinn och slöseri

Den 29 september kräver arrangörerna åtgärder för att återbalansera livsmedelsförsörjningen och stoppa matsvinn och förlorade tillsammans med onödigt miljötryck.

Att minska livsmedelsförlust och avfall är ett gemensamt ansvar och samarbete behövs på många nivåer: Leverantörskedjans intressenter och livsmedelsföretagare måste dela bästa praxis och innovativa metoder för att minska matsvinn och livsmedelsförlust, medan livsmedels- och detaljhandeln måste öka ansträngningar för att donera överskottsmat till välgörenhetsorganisationer och livsmedelsbanker. Regeringar och beslutsfattare måste uppmuntra nya initiativ genom att rikta in sig på investeringar och skapa incitament för att stärka ansträngningarna för att minska matsvinnet tillsammans med att ge konsumenterna riktlinjer och öka medvetenheten om frågan. Slutligen måste konsumenter lagra och lagra maten ordentligt i hushållet och vara uppmärksamma på datummarkering för att minska matsvinnet och, om möjligt, borde de donera oönskad mat till välgörenhetsorganisationer som kan omfördela maten till dem i nöd.

Se även:

En riktigt God Jul – utan matsvinn!

Påsktips för mindre matsvinn

FN – Matsvinns dagen

UNEP – Mat och matsvinn

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19