Oljeborrning underminerar den norska konstitutionen

Två FN-experter för mänskliga rättigheter säger att rätten till en hälsosam miljö i den norska konstitutionen är meningslös om högsta domstolen ger grönt ljus för oljeborrningslicenser i ett rättsmål.

Experterna förr publicerade en op-ed i Aftenposten om ett ärende – den första av sitt like – som hörs vid den norska högsta domstolen.

Miljögrupper utmanar borrningslicenser för oljeborrning i Arktis. De säger att de kränker en konstitutionell rätt till en hälsosam miljö.

FN:s särskilda rapportör för farliga ämnen och avfall Marcos Orellana
FN:s särskilda rapportör för farliga ämnen och avfall Marcos Orellana

FN-experterna Marcos Orellana, FN:s särskilda rapportör för farliga ämnen och avfall, och David Boyd, FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och miljö, hade tidigare gemensamt överlämnat en så kallad ”en amicus curiae-kort” till Högsta domstolen.

”Om Norge kan godkänna en verksamhet som är avsedd att och förutse kommer att producera hundratals miljoner ton utsläpp, är rätten till en hälsosam miljö i dess konstitution faktiskt meningslös i samband med klimatförändringar, vår tids största miljöutmaning,” skriver Orellana och Boyd i Aftenposten.

Skurk eller hjälte?

FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och miljö David Boyd
FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och miljö David Boyd

I sin artikel frågar de om Norge är klimatskurk eller klimathjälte? Experterna hävdar att Norge har både ansvar och resurser för att klara sina klimatåtaganden.

”Med tanke på de resurser som finns tillgängliga för Norge, dess historiska och nuvarande roller som en viktig oljeproducent och de nuvarande nivåerna av utsläpp av växthusgaser per capita långt över det globala genomsnittet, har landet ett högt ansvar för sin kapacitet att hantera sitt klimatåtagande.”

De säger att fallet är symboliskt för de utmaningar som många länder står inför eftersom befintliga globala reserver av olja, gas och kol inte kan brännas utan att gå långt utöver de temperaturmål som överenskommits i Parisavtalet.

De påpekar också att väsentligt mindre rika stater än Norge, såsom Belize och Costa Rica, liksom Frankrike och Nya Zeeland redan har förbjudit ytterligare olje- och gasutforskning till havs för att hantera klimatförändringarna.

”Beslutet från Norges högsta domstols kommer att få bestående effekter utanför dess nationella gränser. Det kommer att belysa huruvida och hur mänskliga rättigheter kan förenas med petroleumsutveckling i en värld som står inför en klimatnödsituation. Vill Norge förvärra eller lindra denna kris?” frågar Orellana och Boyd i sin artikel.

FN:s särskilda rapportörer utses av Förenta nationernas råd för mänskliga rättigheter (Human Rights Council). De är oberoende och är inte FN-tjänstemän. De utför mandat från organisationen att undersöka och rapportera om mänskliga rättighetssituationer runt om i världen.

Hungerstrejk

En av parterna som stämmer den norska staten har inlett en hungerstrejk under domstolsförhandlingarna. Jonas Kittelsen, som deltar i hungerstrejken, säger att målet är att ”väcka uppmärksamhet från media för att tala om krisens allvar och högt påpeka den dubbla standard från den norska regeringens gröntvättning samtidigt som den femte mest aggressiva planen för oljeutnyttjande mellan 2019 och 2023.”

Se även:

Artikeln från Aftenposten

FN-experter: ”Om vi sviker miljön, sviker vi våra mänskliga rättigheter”

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19