Vi står inför en tid av pandemier skapad av människor.
Risken för pandemier ökar snabbt och fler än fem nya sjukdomar drabbar människor varje år. Var och en av dem har potential att sprida sig och bli pandemi. Detta är slutsatsen i en ny rapport från FN:s naturpanel (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services; IPBES) som släpptes idag 29 oktober.
Den nya rapporten varnar för att vi står inför ”en era av pandemier”. Det är kopplat till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald och orsakas av mänsklig aktivitet.
Uppskattningsvis 1,7 miljoner för närvarande oupptäckta virus antas förekomma hos däggdjue- och fåglar, upp till hälften av dem har förmågan att påverka humant och göra pandemier vanligare, sprida sig snabbare, döda fler människor och påverka den globala ekonomin med mer förödande påverkan än någonsin tidigare.
Skyll inte på djuren
Däggdjur, såsom fladdermöss, gnagare och primater, vissa fåglar, särskilt vattenfåglar och boskap, är de mest typiska bärarna av smittoämnen med pandemipotential. Men människor har levt tillsammans med djur i århundraden, varför denna plötsliga ökning av pandemier?
Uppkomsten av pandemier orsakas av mänskliga aktiviteter som utmattar naturen. Att skylla på djurlivet är felaktigt.
Mänsklig exploatering av miljön stör naturliga interaktioner mellan vilda djur och deras mikrober och ökar kontakten mellan vilda djur, boskap, människor och deras smittoämnen.
Förlust av biologisk mångfald förknippad med mänskliga anslag av landskap ökar risken för pandemier i fall där arter som anpassar sig väl till människodominerade landskap också innehåller smittoämnen som är farliga för människor. Klimatförändringarna förvärrar situationen ytterligare eftersom de orsakar förflyttningar av människor, vilda djur och spridning av deras smittoämnen på sätt som leder till ny eller ökad kontakt mellan arter.
Detta är antropocenen
Denna farliga rörelse av klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, pandemier, mänskliga aktiviteter och hälsa är en del av en större historia om jordens historia. Forskare idag hävdar att mänskliga aktiviteter som industrialisering och jordbruk har förändrat jordens processer i en sådan utsträckning att människans verksamhet globalt har påverkat jordens klimat och ekosystem – den så kallade anthropocenen: en ny geologisk epok som efterträder Holocenen som började för 11 700 år sedan.
Långt ifrån att vara en berättelse om mänsklig behärskning över naturen som termen Antropocen (antropos betyder människa) annars antyder, är den nya epoken inträdet i ett våldsamt, katastrofalt, farligt och kaotiskt kapitel i jordens historia orsakad av mänskligheten.
När mänskligheten påverkar planeten på ett sätt som stör den naturliga jämvikten, är antropocen också slutet på gammalmodiga gränser mellan kultur och natur. Vi kan inte längre tänka frågor som politik, ekonomi och hälsa oberoende av miljö och naturliga processer. Att ta itu med hoten från pandemier mot människors hälsa måste därför ske inom en större ram av ekologiska och planetariska problem.
Hur flyr vi pandemiernas tid
Enligt IPBES-rapporten kan pandemisk risk minskas avsevärt genom att minska de mänskliga aktiviteterna som driver förlusten av biologisk mångfald, genom större bevarande av skyddade områden och genom åtgärder som minskar ohållbart utnyttjande av regioner med hög biologisk mångfald. Detta kommer att minska vilda djur-boskap-mänsklig kontakt och bidra till att förhindra utsläpp av nya sjukdomar.
”Det faktum att mänsklig aktivitet har kunnat förändra vår naturliga miljö på sådant vis behöver inte alltid vara ett negativt resultat. Det ger också övertygande bevis på vår förmåga att driva den förändring som behövs för att minska risken för framtida pandemier – samtidigt som det gynnar bevarande och minskar klimatförändringarna, säger Dr. Peter Daszak, ordförande för IPBES-rapportverkstaden, sa.
I detta syfte föreslås i rapporten att bland andra åtgärder som ska vidtas inledas en högnivå mellanstatligt råd om förebyggande av pandemi för att förse beslutsfattare med den bästa vetenskapen och bevisen för framväxande sjukdomar; förutsäga högriskområden; utvärdera de ekonomiska effekterna av potentiella pandemier och belysa forskningsgap.
Se rapporten från FN:s naturpanel här