I Sverige växer en femtedel av alla barn upp i relativ barnfattigdom. Det visar en ny rapport från Rädda Barnens internationella organisation, som liknar situationen med länder i Östeuropa.
Den nysläppta rapporten har jämfört den relativa barnfattigdomen i 14 europeiska länder, varav nio är EU-länder. Relativ fattigdom betyder att barnen lever i familjer som har en inkomst på under 60 procent av medianinkomsten i landet. Tillståndet brukat ibland även kallas låg ekonomisk standard.
Enligt SCB låg medianlönen i Sverige på 32 400 kronor i månaden år 2020, med en liten skillnad mellan kvinnor och män.
I grannländerna Island och Danmark är den relativa barnfattigdomen på omkring 13 procent, vilket är den lägsta nivån. Detta skiljer sig kraftigt till Albanien som uppmätt nivåer på nära 50 procent. I Tyskland, som utgör ett av världens rikaste länder, riskerar en fjärdedel av barnen att växa upp i relativ barnfattigdom och social utsatthet.
Barnfattigdom i Sverige
I det nordiska sammanhanget sticker Sverige sticker ut med sina 20 procent. Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen har uppmärksammat okunskapen i ämnet i en artikel i Dagens Nyheter.
”Vi har en självbild av att alla växer upp med samma förutsättningar. Så är det inte. Det här är verkligen ett bevis på det”, säger hon.
Rapporten, som bygger på siffror från EU:s statistikkontor Eurostat, visar också att antalet familjemedlemmar påverkar resultaten. Singelhushåll eller i hushåll med många familjemedlemmar tillhör de som drabbas i störst utsträckning. Även barn med utländsk bakgrund, barn i minoritetsgrupper, barn med fysiska svårigheter och barn som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden riskerar att drabbas i större utsträckning.
Enligt Maria Frisk kan bilden förklaras utifrån en rad olika orsaker. Hon lyfter bidragsnivåer och höjda hyror som exempel som har stor inverkan.
”Välfärdssystemet har inte hängt med. Det gör att situationen för familjer som är beroende av bidrag blir ännu sämre. Här behöver vi verkligen ett omtag”.
Samtidigt har EU utlovat att lyfta minst 5 miljoner barn ur fattigdom innan 2030. I den nuvarande budgeten för 2021-2027 finns ett anslag på 88 miljarder euro, motsvarande ungefär 880 miljarder kronor som ska användas till bland annat detta syfte.
FN:s kritik mot Sverige
Behovet av kraftigare åtgärder för att stärka barns rättigheter i Sverige har också betonats av FN.
FN:s barnrättskommitté granskar regelbundet de stater som skrivit under den internationella barnkonventionen. Granskningarna sker var femte år, och i den senaste granskningen från 2015 kritiseras Sverige bland annat för att konventionen inte gällde som lag.
Dessutom tog FN fram olika förslag på hur rättigheterna kan stärkas i landet. FN:s barnrättskommitté rekommenderade bland annat att Sverige skulle undersöka orsakerna till barnfattigdom samt införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, till exempel i samband med lagstiftning och budgetfrågor.
Detta är något som också betonats av Maria Frisk, Sverigechef för Rädda Barnen.
”På längre sikt behöver vi se över arbetsmarknaden och den ekonomiska familjepolitiken. Den behöver bli än mer träffsäker”.
