”Förändring är möjlig”.
Så sade FN:s generalsekreterare António Guterres i samband med den Internationella dagen mot våld mot kvinnor.
Samtidigt är just behovet av förändring stort. Våldet mot kvinnor och flickor är fortsatt den mest långvariga och största inskränkningen på mänskliga rättigheter i världen idag. Så länge kvinnor och flickor utsätts för våld kan inte rättvisa mellan män och kvinnor uppnås.
Våldsbegreppet har en bred innebörd som når långt utanför dess fysiska bemärkelse. Våld kan ta sig uttryck genom allt från fysiskt, psykiskt och sexuellt utnyttjande, till människohandel, tvångsgifte och påtvingade graviditeter. Det drabbar kvinnor och flickor oavsett religiös eller etnisk tillhörighet, social status eller geografisk plats.
Dödligt våld utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning visar att det vanligaste motivet bakom partnervåld mot kvinnor i heterosexuella relationer, är mannens behov av kontroll. Känslor som svartsjuka är dominerande, vilket ofta förstärks vid separation.
Den farligaste platsen för en kvinna är i hemmet
Sedan länge har kvinnorättsorganisationer understrukit den stora andel våld som sker innanför hemmets fyra väggar. I ett land som Sverige sker endast en minoritet av våldet på öppen gata. Det kan ge en falsk trygghet av att vårt samhälle är förskonat från mäns våld mot kvinnor.
Nationell statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att omkring 15 kvinnor om året har dödats av en före detta eller nuvarande partner under perioden 2017–2020. För män var motsvarande siffra strax under 3 fall om året.
Covid-19 pandemin har också haft en negativ inverkan – mycket på grund av att människor tvingats spendera mer tid i hemmet.
De senaste siffrorna från UN Women bekräftar att nivåerna av våld mot kvinnor och flickor har ökat under pandemin.
I 13 länder rapporterade nästan hälften av alla kvinnor att de eller en kvinna de känner genomlevt könsbaserat våld. Nästan en fjärdedel av de medverkande kvinnorna rapporterade också att hushållskonflikter hade blivit vanligare. Samma andel uppgav att de kände sig mindre trygga hemma.
Våldets inverkan på en hållbar utveckling
Friheten från våld berör inte bara kvinnor och flickor som individer, utan är en förutsättning för en demokratisk, rättvis och hållbar utveckling i världen. Sveriges biståndsmyndighet, Sida, pekar exempelvis på studier som visar samband mellan ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
I FN:s globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett av delmålen att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor. FN:s generalsekreterare har vid upprepade tillfällen understrukit behovet av gemensamma krafttag för att eliminera skuggpandemin av våld mot kvinnor och flickor.
”Vi behöver omfattande och långsiktiga strategier som tar itu med grundorsakerna till våldet, som skyddar kvinnors och flickors rättigheter och som främjar starka och autonoma kvinnorättsrörelser”.
Trots att förhoppningar om snabba och storskaliga förändringar kan upplevas som svåra, visar riktade insatser resultat.
År 2020 ökade bland annat andelen lagförda förövare med 22 procent i medlemsländerna, och åttiofyra lagar och policyer antogs eller förstärktes. Mer än 650 000 våldsutsatta kvinnor och flickor kunde få tillgång till hjälp trots restriktioner relaterade till pandemin.
Resultaten kan tyckas små i förhållande till problemets omfattning. Vinster som dessa är dock livsavgörande för de individer som utsatts personligen, och kan ge kraft till rörelser som kämpar för långsiktig förändring.
Samtidigt är Guterres tydlig i sina ambitioner.
”Nu är det dags att fördubbla våra ansträngningar så att vi tillsammans kan eliminera våld mot kvinnor och flickor till 2030”.
Visste du att
- 35 procent av världens kvinnor har upplevt antingen fysiskt och/eller sexuellt våld. I vissa länder har uppemot 70 procent av kvinnorna utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld under sin livstid från en intim partner.
- I 12 länder går våldtäktsmannen fri från om han gifter sig med offret.
- Omkring 120 miljoner flickor runtom i världen (drygt 1 av 10) har någon gång i sitt liv upplevt våldtäkt eller annan form av sexuell tvångshandling.
- 200 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för någon form av kvinnlig könsstympning.
Stötta Orange Day
2008 startads FN-kampanjen UNiTE To End Violence Against Women med syfte att stötta civilsamhället och det globala initiativet 16 Days of Activism against Gender-Based Violence. Initiativet startar varje år den 25 november på Internationella dagen mot våld mot kvinnor och avslutas den 10 december på Internationella dagen för mänskliga rättigheter.
UNiTE kampanjen är en flerårig pågående global insats för att förebygga och eliminera våld mot kvinnor och flickor i världen. UNiTE kampanjen har även utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day. Som en ljus och optimistisk färg representerar orange en värld fri från våld mot kvinnor och flickor. FN uppmanar regeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.
Viktiga årtal i arbetet mot våld mot kvinnor
- 1946 FN:s kvinnokommission inrättas.
- 1979 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) antas.
- 1981 träder Kvinnokonventionen (CEDAW) i kraft i Sverige.
- 1982 FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor bildas.
- 1993 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor antas.
- 1994 En särskild rapportör om våld mot kvinnor tillsätts.
- 1995 FN:s fjärde världskvinnokonferens hålls i Beijing.
- 2000 Resolution 1325, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör kvinnors betydande roll i förebyggandet av konflikter och i att lösa konflikter samt betonar vikten av att kvinnor deltar i arbetet med att bevara och stärka fred och säkerhet.
- 2001 Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn antas av generalförsamlingen.
- 2006 Resolution 61/143 om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor antas av generalförsamlingen.
- 2008 Resolution 1820, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör att sexuellt våld kan förvärra beväpnade konflikter och att sexuellt våld är en fråga om internationell säkerhet.
- 2010 UN Women skapas av FN:s generalförsamling.
