År 1991 var Danmark det första landet i världen som byggde en vindkraftpark till havs. Tack vare ett avtal mellan alla partier i Folketinget – med undantag för Ny Borgerlige – tar Danmark nu steget längre och får sin första ”energiö”. Ön blir det största byggprojektet i dansk historia och ska kunna täcka elförbrukningen för upp till 10 miljoner europeiska hushåll.
Danmark, som för närvarande består av cirka 400 öar, är nu redo att lägga till en ny konstgjord ö på kartan. Förra veckan beslutade majoriteten i Folketinget att starta Danmarks största och mest kostsamma byggprojekt hittills. Detta är en konstgjord energi på 120 000 kvadratmeter – motsvarande 18 fotbollsplaner – vilket beräknas kosta cirka 210 miljarder danska kronor.
Den konstgjorda ön är en av två energiöar som Danmark kommer att etablera som en del av den gröna omvandlingen av energisektorn. Sommaren 2020 beslutade Folketinget att det andra navet för vindkraft skulle vara på Bornholm i Östersjön.
Den konstgjorda energiön kommer att ligga 80 kilometer från land i Nordsjön, på andra sidan Danmark. Energiön kommer att samla in vindkraft från omgivande vindkraftparker till havs, som den kommer att distribuera direkt till de omgivande länderna.
Dansk energiförbrukning kommer i allt högre grad att baseras på el och energiön kommer att säkerställa att efterfrågan kan tillgodoses – och samtidigt exportera grön el till Danmarks grannländer.
I början är ön avsedd att täcka elförbrukningen för tre miljoner hushåll. Men det är också planen att utvidga ön så att den med tiden når en storleksordning som motsvarar 64 fotbollsplaner och kommer att kunna täcka elförbrukningen för 10 miljoner hushåll.
När det är mycket vind, men efterfrågan på elektricitet är liten, kommer överskottet att omvandlas till väte och till klimatneutrala bränslen, som kan användas i flygplan, fartyg och inom tung industri. Det är den så kallade power-to-x-tekniken som anses vara en nyckelfaktor för att göra transportsektorn grön.
Globalt intresse för den gröna omvandlingen av energisektorn
Enligt Marcel Alers, som är chef för FN:s utvecklingsprograms energidepartement, är Danmark inte ensam om att fokusera på den gröna övergången. Han är övertygad om att 2021 kommer att bli handlingsåret för hållbar och förnybar energi: ”Det växer fart att göra det till en politisk och ekonomisk prioritering,” sa han.
Den gröna omvandlingen av energisektorn är kärnan i FN:s globala mål 7 att säkerställa att alla har tillgång till pålitlig, hållbar och modern energi till ett överkomligt pris. Och det är ett centralt inslag i Parisavtalets mål att hålla temperaturhöjningar på 1,5 eller långt under 2 grader Celsius, där koldioxidminskningar under de kommande åren är avgörande.
”Om vi ska uppnå nollutsläpp år 2050 måste vi genomföra en snabb övergång från fossila bränslen till förnybar energi”, sade FN:s generalsekreterare António Guterres vid ett möte om konvertering till grön el inför COP26. ”Vi har verktygen redo. Vi saknar bara den politiska viljan att aktivera dem, avslutade han.
Fyrprojekt i den gröna övergången?
Enligt minister för klimat, energi och försörjning, Dan Jørgensen, är energiöarna ”ett viktigt fyrprojekt i den gröna övergången. Inte bara för Danmark, utan också för Europa och resten av världen.”
I klimatavtalet från förra året beslutade en majoritet i Folketinget att undersöka möjligheterna att etablera energiön, vilket framhölls som viktigt för Danmarks mål att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030, vilket är en del av Danmarks nationellt bestämda minskning bidrag till Parisavtalet.
Det slutliga avtalet om att bygga ön, som nåddes förra veckan, tvivlar dock på om det kommer att vara möjligt att öppna ön 2030. Det beräknas att ön kommer att vara redo 2033 och regeringen uppmanas att påskynda bearbeta.
Ön betraktas som en kritisk infrastruktur och staten måste därför äga minst 50,1 procent av den. Regeringen har förbundit sig att arbeta med privata partners, som havsbaserade vindkraftsutvecklare och andra företag, för att säkra de investeringar som behövs för att främja projektet så snabbt som möjligt.
Det delvis statsägda energibolaget Ørsted har kritiserat projektet och betonar att det är för dyrt och att det finns en risk att det blir IC4-offshore-fallet.