Nederbörd kan sätta städernas dräneringssystem under enormt tryck, vilket ibland leder till översvämningar eller spill av avloppsvatten. Eftersom klimatförändringarna förväntas öka frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser är ambitiösa åtgärder avgörande.
Städer utvecklar strategier för att förbättra vattenkvaliteten och bli mer klimattåliga. Vid en konferens i Bryssel den 6 mars presenterade talare från den belgiska huvudstaden, London, Köpenhamn och Paris sina planer på att ta itu med hantering av regnvatten i städerna. Deras ingripanden inträffar samtidigt som FN sätter fokus på vatten under hela mars månad, med Världsvattendagen som uppmärksammas den 22 mars och FN:s Vattenkonferens 2023 den 22-24 mars.
Londons Super Sewer
London förlitar sig på ett 150 år gammalt viktorianskt avloppssystem byggt för en befolkning som utgör mindre än hälften av dess nuvarande storlek på nästan nio miljoner. Även ett lätt duggregn får orenat avloppsvatten att svämma över, vilket resulterar i att miljontals ton avloppsvatten leds ut i Themsen varje år. För att städa upp floden byggs ett 25 km långt ”Super Sewer”, en avloppsledning, för att fånga upp, lagra och föra bort avloppsavfall. Dess huvudtunnel blir lika bred som tre dubbeldäckarbussar och kommer att placeras på ett djup mellan 30–66 meter. ”Det är en lösning som kommer att avleda mer än 95 procent av det värsta avloppsvattnet som hamnar i Themsen”, förklarar Samantha Freelove, Legacy and Sustainability Manager på Thames Tideway Tunnel, företaget som ansvarar för att bygga avloppet, vid Brysselkonferensen som anordnades av Canal It Up och BRAL med stöd av Brussels Environment.
Londonprojektet beräknas för närvarande kosta 4,9 miljarder euro, och dess finansiering är kopplad till dess hållbarhetsprestanda. Dess äldre åtaganden har kartlagts till De Globala Målen, och i synnerhet Mål 6 (Rent vatten och sanitet) och Mål 11 (Hållbara städer och samhällen).
Det har lett till exempelvis lärlingsutbildningar och utbildningstillfällen för ungdomar; man hoppas på en bättre biologisk mångfald i floden; och det skapar sju nya offentliga sfärer i London. Projektet kommer att slutföras 2025, och Thames Tideway Tunnel säger att det nya avloppet kommer att skydda floden under åtminstone de kommande 100 åren.
Skyfall i Köpenhamn
2011 översvämmades Köpenhamn av ett enormt skyfall, en extrem mängd nederbörd under en kort tidsperiod. På två timmar föll 150 mm regn och orsakade skador för nära en miljard euro. ”Det visade oss verkligen hur sårbar en stad kan vara när det kommer till klimatförändringar, och på det sättet blev det en game changer för staden”, säger Lykke Leonardsen, chef för långsiktiga och hållbara urbana lösningar på Köpenhamns stad.
För att skydda staden mot framtida översvämningar utvecklade Köpenhamn en plan för hantering av regnvatten i städerna på 1,6 miljarder euro som innefattade 350 projekt. Man beslutade att utbyggnaden av det befintliga avloppssystemet skulle vara dyrt och störande, och satsade istället på att omvandla befintlig ytinfrastruktur för att behålla eller transportera vatten. ”Du måste tänka smart. Vi har parker och torg. Dessa kan användas för vattenlagring, retentionsområden”, förklarar Lykke Leonardsen. När det inte regnar skapar dessa områden nya offentliga utrymmen för medborgarna och bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden.
I stadens Enghavepark har man till exempel byggt en mur som kan lagra upp till 23 000 m3 vatten under 24 timmar. Vid torrt väder är muren ett inslag i parken. Nedsänkta trädgårdar på andra håll i staden fungerar också som vattenförvaring. Tunnellösningar används i de delar av staden där det inte finns möjligheter till dränering enbart på marknivå. Genomförandet av de olika projekten är på god väg och beräknas ta 20 till 30 år.
Simma i Seine
Staden Paris vill att man ska kunna simma i floden Seine år 2024. Idag rinner två miljoner m3 förorenat vatten årligen till floden i form av avloppsvatten. Även om detta är en dramatisk minskning från 1980-talet när 20 000 000 m³ vatten släpptes ut varje år, har staden tagit fram en plan på 1,2 miljarder euro för att minska siffran till noll. En del av planen är byggandet av en vattenbassäng under Marie Curie-trädgården i den sydöstra delen av staden, som har kapacitet att hantera motsvarande 20 olympiska simbassänger med regnvatten och därför undvika utsläpp av förorenat vatten. Lokala myndigheter arbetar också för att lösa dåliga förbindelser i människors hem som för närvarande leder till att avloppsvatten hamnar i floden. Båtar som ligger förtöjda i staden måste också följa standard.
”De olympiska och paralympiska spelen 2024 var en riktig katalysator för staden”, säger Anita Ravlic från staden Paris. Flera av de olympiska sporterna hoppas kunna anordnas i floden, och staden vill göra Seine tillgänglig för alla till 2025, med fem badplatser planerade i Paris.
Bryssels vattenförvaltning
I Bryssel släpps 10 miljoner m³ avloppsvatten årligen ut i floden Senne och stadens kanal. ”Utmaningen är inte bara att förbättra kvaliteten på vattnet utan också att tillhandahålla ett välkomnande och motståndskraftigt ekosystem för vattenlevande organismer”, förklarar Michael Antoine från Brussels Environment (Bryssel-Capital Region Environment and Energy Agency). Som en del av utkastet till Bryssels vattenförvaltningsplan 2022–2027 inkluderar föreslagna åtgärder att avlägsna hinder som för närvarande påverkar fiskvandringen och förbättra prestandan för reningsverk för avloppsvatten. Andra åtgärder inkluderar att bekämpa direkta utsläpp av förorenat vatten och flytande avfall; minska påverkan av översvämningar och förbättra prestandan hos reningsverk för avloppsvatten. Planen ligger för närvarande i en offentlig utredning. För närvarande finns det ingen specifik tidsram för att minska utsläppen av 10 miljoner m³ avloppsvatten. Medan andra städer har kortsiktiga planer på att ta itu med sådana frågor, tar Bryssel en mer långsiktig och steg-för-steg-strategi.
FN:s vattenkonferens
FN:s vattenkonferens 2023 är en-gång-på-generationen möjlighet för världen att enas kring frågan vatten. Nationella regeringar och intressenter från alla nivåer i samhället kommer att samlas för att engagera sig och agera. Denna konferens kommer att lansera Water Action Agenda med åtaganden från människor runt om i världen. I sitt anförande i samband med årets Världsvattendag kallar FN:s generalsekreterare António Guterres vatten ”livsblodet i vår värld” och påminner oss om våra individuella och kollektiva roller för att skydda och använda det på ett hållbart sätt. ”Vi har inte ett ögonblick att förlora. Låt oss göra 2023 till ett år av förändring och investeringar för mänsklighetens livsnerv.”
Läs mer:
FN:s vattenkonferens: ”Vi måste förstå, värdera och hantera vatten bättre”