Vem vet, inte vi?

Eurobarometer knowledge Flickr Leo Reynolds CC

Eurobarometer knowledge Flickr Leo Reynolds CC

Januari 2015 – De nordiska länderna har varit mycket engagerade i frågor om hållbar utveckling och stoltserar med pionjärprojekt inom miljö och utveckling. Däremot når inte kunskapen om internationella utvecklingsfrågor upp till samma entusiastiska nivå.

Sedan Sverige föreslog det första internationella miljötoppmötet i FN år 1968, vilket ledde till Stockholmkonferensen om den mänskliga miljön år 1972, har de nordiska länderna varit högljudda supportrar för miljö och hållbarhet inom FN.

BrundtlandMan kan även argumentera för att hela konceptet kring ”hållbar utveckling” har nordiska rötter eftersom det introducerades i och med den så kallade Brundtlandrapporten som utgavs av FN:s världskommisskon för miljö och utveckling, vars ordförande var Norges tidigare premiärminister Gro Harlem Brundtland.

De Nordiska länderna fortsätter även idag på samma linje. Norge och Danmark delade ett av 30 säten i den arbetsgrupp som utformat förslaget för de 17 kommande utvecklingsmålen tillsammans med 169 delmål. Dessa utgör kärnan för den så kallade post 2015 -agendan för hållbar utveckling.

Erna Solberg addresses GAErna Solberg, Norges premiärminister och medordförande för millenniemålens arbetsgrupp som består av eminenta personligheter, stödde en bred version av utvecklingsmål i sitt tal inför generalförsamlingen förra hösten. ”Fred och stabilitet måste inkluderas, klimatfrågor måste adresseras, och fungerande demokratisk statshållning med respekt för rättssäkerhet måste uppnås – dessa faktorer är avgörande för mänsklighetens utveckling.”

En annan nordisk politisk veteran, Mogens Lykketoft från Danmark, kommer att ta över som generalförsamlingens president i september och därmed spela en viktig roll för antagandet av den kommande utvecklingsagendan tillsammans med den nuvarande presidenten Sam Kutesa.

Från millenniemål till utvecklingsmål

Vad är då ”post 2015” egentligen? Detta uttryck används eftersom millenniemålens deadline löper ut i slutet av 2015, och efter det blir det de nya utvecklingsmålens tur att ta över.

För att sprida information om vad millenniemålen åstadkommit, har en koalition av danska medborgar – och utvecklingsorganisationer under de senaste tre åren publicerat en gratis dagstidning för att illustrera att utvecklingsbistånd spelar en stor roll. Tidningen publicerar framgångar och positiva händelser från det globala syd under titeln Världens Bästa Nyheter.

Hovedbanen-2 web”Resultaten talar för sig själv: hälften av världens befolkning har tagit sig ur den extrema fattigdomsfällan sedan 1990, 2,3 miljarder människor har fått tillgång till rent dricksvatten, aids och malaria har stävjats, och 90 % av barnen i utvecklingsländer börjar nu skolan”, skriver Karoline Rahbek i det senaste numret av Världens Bästa Nyheter.

”Jag var själv en av skeptikerna år 2000”, säger Thomas Ravn Pedersen, chefredaktör på tidningen. ”Målet verkade teknokratiskt och hade inget offentligt mandat. Men faktum är: jag hade fel. Idag har miljarder människors liv förbättrats.” Pedersen är även en optimist gällande de kommande utvecklingsmålen: ”Vi kan bli den generation som förpassar fattigdom till historien.”

Med det starka stöd de nordiska regeringarna givit både millenniemålen och post 2015-agendan, kan det tyckas märkligt att nordborna är precis lika omedvetna om millenniemålen som resten av Europa.

Saliga äro de ovetande?

Enligt den senaste Eurobarometern var danskarna trots alla goda nyheter bland de mest ovetande i Europa gällande millenniemålen. De befann sig på botten av den EU-27 –rankinglistan tillsammans med fransmän och lettlänningar, med bara 2 % jakande svar på frågan om de känner till millenniemålen. 8 % hade hört talas om dem, men visste inte vad de var – men detta räckte inte för att höja på Danmarks ställning som en av de tre sämsta i klassen.

Eurobarometer knowledge Flickr Leo Reynolds CCSvenskarna var långt mer medvetna – 9 % hade både hört talas om dem och visste dessutom vad de var, och hela 44 % sade sig ha hör talas om dem även om de var osäkra på vad millenniemålen innebär. Finländarna hamnar mittemellan: 4 % och 17 %. Det europeiska genomsnittet ligger på 6 % som känner till dem, 16 % som hört talas om dem, och hela 77 % som inte har någon aning.

EU har utlyst år 2015 som det Europaåret för utvecklingssamarbete, European Year of Development. Även om det kanske är för sent att informera européerna om millenniemålen, är de kommande utvecklingsmålen centrala i en ny informationskampanj som nyligen lanserats. Även Världens Bästa Nyheter finns med i kampanjen, och delades ut gratis den 15 januari som en bilaga till Metrotidningen i EU-länderna.

Med tanke på den bristfälliga vetskapen gällande millenniemålen, verkar det som om mycket måste göras om de nya utvecklingsmålen skall kunna inspirera EU-medborgarna – och den nordiska befolkningen.