Nästan en miljard människor världen över har en psykisk störning. Förutom de mänskliga fördelarna med att minska antalet lönar det sig att investera i mental hälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) skulle en minskning av förluster i produktivitet till följd av depression och ångest öka den globala ekonomin upp till 1 biljon USD. Det är nästan dubbelt så mycket som Sverige, Nordens största ekonomi, bruttonationalprodukt. Den 10 oktober, på Världsdagen för psykisk hälsa, belyser FN de ekonomiska faktorerna kring psykisk hälsa.
Ekonomin för folkhälsan
COVID-19-pandemin är en stark påminnelse om att folkhälsan och ekonomin är sammanflätade. Virusets ekonomiska inverkan är enorm. I de nordiska länderna kan vi nu se den största ekonomiska nedgången på ett enda år sedan finanskrisen 2008–2009, möjligtvis sedan andra världskriget. Viruset har stängt företagen, stört världshandeln, minskat leveranskedjorna, varslat miljontals människor och ökat arbetslösheten. Det satte, med andra ord, den globala ekonomin i en ”djupfrysning”. Även om den ekonomiska återhämtningen knappast blir lika snabb som nedgången, ser prognoserna för 2021 ljusare ut. Svensk ekonomi förutses till exempel växa 3,7% nästa år, Norge med 3,4% och Danmark med 3,8%.
Medan ekonomier runt om i världen återhämtar sig från det bakslag som COVID-19 orsakar, är det dags att överväga ekonomin i andra hälsoproblem, såsom psykiska hälsotillstånd som genomsyrar samhället och ekonomin mer än coronaviruset. Nästan en miljard människor runt om i världen lider av psykiska problem och – likt COVID-19 – kan alla, var som helst, påverkas. Inget vaccin kan bromsa spridningen av psykiska sjukdomar, och det krävs betydande och bestående investeringar i förebyggande åtgärder.
Att investera i mental hälsa är lönsamt
Årtionden av kronisk underinvestering av förebyggande vård för psykisk ohälsa knyts samman med betydande produktivitet och ekonomiska förluster. Förutom stigma, diskriminering och kränkningar av de mänskliga rättigheterna för personer med psykiska ohälsor hindrar otillräcklig tillgång till behandling de lidande från att delta i det sociala och ekonomiska livet.
”Detta kan inte fortsätta,” sade FN: s generalsekreterare António Gutteres i samband med Världsdagen för psykisk hälsa: ”Vi kan inte längre ignorera behovet av en massiv insats av investeringar i psykisk hälsa. Vi måste agera tillsammans nu för att göra mentalvård av hög kvalitet tillgänglig för alla som behöver det.”
Enligt WHO är det en avkastning på 5 amerikansk dollar för varje 1 dollar som investeras i vårdsinsatser för depression och ångest och upp till 7 dollar i minskade kostnader för brottslighet och straffrättsliga åtgärder. Ändå spenderar länder i genomsnitt mindre än 2% av hälsobudgetarna på mental hälsa, och i medel- och låginkomstländer får mer än 75% av personer med psykisk hälsa ingen behandling för sitt tillstånd alls.
I Sverige uppskattas det att trots satsningar på över 10 miljarder så har det misslyckats med att motverka en kraftig ökning av psykisk ohälsa. I en dyster rapport om psykisk ohälsa i Sverige från Socialdepartementet från 2018 så konstateras det att ohälsan kostar 200 miljarder per år. Följande så konstateras följande: konstnaden kommar att uppgå till cirka 345 miljarder kronor år 2030; 18 000 barn går inte till skolan i Sverige pga psykisk ohälsa; mellan 2009 och 2018 har utgifterna på psykisk ohälsa i sjukförsäkringen mer är fördubblats; psykiatriska diagnoser står idag för 70% av kostnaderna för sjukfrånvaron.
Gå för mental hälsa, låt oss investera!
Med tanke på tidigare erfarenheter av nödsituationer förväntas behovet av bidrag för mental hälsa och psykosocialt öka avsevärt på grund av COVID-19. Investeringar i psykiska hälsoprogram blir därför ännu viktigare. Det är därför som målet med årets Världsdagen för psykisk hälsa-kampanj är ökade investeringar i mental hälsa.
”Världsdagen för mental hälsa är ett tillfälle för världen att samlas och börja åtgärda den historiska försummelsen av mental hälsa”, säger Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO. ”Vi ser redan konsekvenserna av COVID-19-pandemin på människors mentala välbefinnande, och detta är bara början. Om inte kritiska insatser tas för att öka investeringarna i mental hälsa just nu, kommer de hälsosamma, sociala och ekonomiska konsekvenserna att vara långtgående. ”
För att uppmuntra allmänhetens insatser runt om i världen lanserades en kampanj för Världsdagen för psykisk hälsa, Move for mental health: Let’s invest, i september. Dessutom har den icke-statliga organisationen United for Global Mental Health den 9 oktober anordnat en 24-timmars virtuell mars för psykisk hälsa, och WHO är värd den 10 oktober den första globala online-föreläsninger för mental hälsa: The Big Event for Mental Health.
De personliga, sociala och ekonomiska kostnaderna av psykisk ohälsa är enorma. Runt om i världen kan länder gynna sina ekonomier genom att investera i mentalvård – samtidigt som det förbättrar människors välbefinnande och sällskaplighet.
Låt oss vända årtionden av försummelse och underinvesteringar, låt oss investera i varandra!
#MoveForMentalHealth #MentalHealth #WorldMentalHealthDay #LetsTalk
Se även:
- World Mental Health Day: https://www.who.int/campaigns/world-mental-health-day/world-mental-health-day-2020
- 9 October: March for Mental Health: https://marchformentalhealth.com
- 10 October: The Big Event for Mental Health: https://www.who.int/news-room/events/detail/2020/10/10/default-calendar/the-big-event-for-mental-health
Generalsekreterarens budskap på världsdagen för mental hälsa