29.12.2015 – ”Vi står inför det viktigaste året för världens framtid sedan FN grundats”, lydde det då FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inledde år 2015. Då det snart är dags att säga adjö till år 2015 har UNRIC tittat tillbaka på året som gick.
FN-konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba
Mötet i Addis Abeba var det första av de tre stora FN-möten som ägde rum år 2015.
FN-konferensen i Etiopiens huvudstad om hur hållbar utveckling ska finansieras, enades om ett slutdokument efter månader av förhandlingar olika länder emellan.
Överenskommelsen markerade en verklig milstolpe för arbetet för ett utökat globalt partnerskap. ”Den här överenskommelsen innebär ett avgörande steg framåt för att bygga en hållbar framtid för alla”, säger FN-chefen Ban Ki-Moon i ett uttalande. Utan en överenskommelse om finansiering, skulle även de globala utvecklingsmålens framtid ha varit hotad. ”Historisk överenskommelse”, skev även Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) på Twitter. ”Grattis världen!”
Flyktingkatastrofen den värsta någonsin
Under 2014 blev 42 500 människor antingen flyktingar, asylsökanden eller fördrivna – varje dag. Under de första sex månaderna av 2015 drevs 20 miljoner människor på flykt. Samtidigt som trycket ökar, förblir många av världens ”gamla” 
konflikter olösta, och antalet flyktingar som kunde återvända hem var förra året det lägsta på tre årtionden. Utdragna asylsituationer dröjer idag 25 år i snitt.
År 2015 blir nu ett förkrossande rekordår då hela 60 miljoner kommer att ha drivits på flykt.
Turkiet förblir landet med störst antal flyktingar – idag har hisnande 1,84 miljoner fått skydd i landet, men lever ofta under svåra omständigheter. Libanon å sin sida förblir landet med högst antal flyktingar per capita, 209 flyktingar per tusen invånare. Etiopien är den största nettobetalaren i relation till sin ekonomiska situation, med 469 flyktingar för varje dollar av BNP.
”Aldrig tidigare har det funnits ett så stort behov av tolerans, medlidande och solidaritet med människor som förlorat allt”, konstaterade högkommissarien för flyktingar, Antonio Guterres, i ett pressmeddelande.
17 mål för hållbar utveckling antagna av FN
FN:s globala mål för hållbar utveckling antogs ackompanjerade av rungande applåder under FN:s toppmöte för hållbar utveckling som gick av stapeln i september i New York. Under mötet höll även den katolska påven Franciskus ett tal som föregicks 
av stor spänning. Under närmare en timme talade han bland annat om vikten av rättvisa, fredsbyggande insatser och att skapa ett ”universellt brödraskap” människor emellan.
”Antagandet av utvecklingsmålen är ett viktigt hoppingivande tecken”, sade påven till applåder och lade till att han är övertygad om att världssamfundet kommer att kunna komma överens under klimattoppmötet i Paris (COP 21) i december.
Under mötet beslöts även att Sverige startar en högnivågrupp inom FN med nio ledare från olika delar av världen för att säkerställa att de nya globala hållbarhetsmålen genomförs på ”alla nivåer i samhället”.
De nya utvecklingsmålen är universella, och de kommer därmed inte att fokusera endast på världens fattigaste länder.
Många av de viktigaste målen är uppföljare till millenniemålen, som t.ex. utrotandet av fattigdom och hunger, jämlikhet mellan könen och stärkandet av globala partnerskap för utveckling. Vissa av målen är helt nya, då t.ex. vissa tidigare delmål i millenniemålen nu uppgraderats till egna, självständiga mål. Du hittar alla mål här.
FN fyllde 70 och världen badade i blått
Lördagen den 24 oktober fyllde FN 70 år. Världsorganisationen bildades i slutskedet av andra världskriget av de allierade stater som bekämpat axelmakterna. Namnet ”Förenta Nationerna” kom att befästas av USAs president Franklin D. Roosevelt och användes för första gången i Förenade Nationernas deklaration den 1 jaunari 1942.
Globen och Kristianstads teater fanns bland de mer än 300 monument och byggnader från olika länder som badade i blått för att uppmärksamma FN:s sjuttioårsjubileum på FN-dagen den 24 oktober. Den världsomfattande kampanjen väckte stor uppmärksamhet på de sociala medierna världen över. I Norden lyste även Oslos rådhus, Köpenhamns lilla sjöjungfru, Helsingfors domkyrka och Rådhuset i Reykjavik i blått.
Andra deltagande, världsberömda monument som deltog i #UNBlue var bl.a. den kinesiska muren, Gizas pyramider i Egypten, Kristusstatyn i Rio de Janeiro, Empire State Building i New York, Eremitaget i Ryssland, och den historiska staden Petra i Jordanien.
COP21 – FN:s klimattoppmöte i Paris slöt ett historiskt avtal
Parisavtalet som antogs av FN:s klimattoppmöte COP21 i december hyllades som en ”monumental triumf för mänskligheten och planeten” av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.
Det universella avtalets främsta mål är att begränsa temperaturhöjningen väl under 2 grader under detta århundrade, och driva ansträngningar för att begränsa höjningen vidare till under 1,5 grader över den förindustriella nivån. För att nå dessa ambitiösa och viktiga mål, ska tillräckliga finansiella medel tillämpas för att förstärka utvecklingsländers och de mest utsatta ländernas åtgärder, i enlighet med deras nationella mål.
Länder kommer att nå kulmen av sina utsläpp så fort som möjligt och därefter fortsätta att framlägga nationella klimatåtgärdsplaner som detaljerar deras framtida mål för att motarbeta klimatförändringen. Det nya avtalet stipulerar även principen att kommande nationella planer skall vara minst lika ambitiösa som de nuvarande, som dramatiskt kommer att sakta ned de globala utsläppen.
Länder ska delge sina nationella klimatmål – kallade NDC:s, Nationally Determined Contributions, vart femte år, och stadigt öka på sina ambitioner på lång sikt.
”Detta avtal utgör språngbrädan för större framsteg i utrotning av fattigdom, stärkt arbete för fred och ett värdigt liv med möjligheter för alla,” konstaterade Ban Ki-moon.
