I dag på Världsfattigdomsdagen kräver människor i hela världen att fattigdomen utrotas. Förhoppningen är att världens regeringar lyssnar och att de bekräftar sina åtaganden och sin vilja att förverkliga FN:s millenniemål.
FN:s millenniemål om att utrota fattigdom, hunger och orättvisor i världen ska vara infriade år 2015. I år är det alltså halvtid. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon visar i en ny rapport om att det finns mycket att glädjas åt. Men sammantaget har alldeles för litet gjorts. Visst är det utmärkt att ministrar och andra representanter för FN:s medlemsländer samlas för att diskutera fattigdomsbekämpning och millenniemålen. Problemet är att de flesta regeringar inte gör tillräckligt i praktiken. Verktyg finns i form av kunnande, teknik och pengar. Nu gäller det bara att använda dem.
Världen har inte råd, vare sig ekonomiskt eller mänskligt, att låta millenniemålen förbli ouppfyllda. De löften som de rika länderna gett vid G8-möten, i EU-sammanhang och vid internationella konferenser måste infrias.
Som det första landet i världen antog Sveriges riksdag 2003 en sammanhållen politik för global utveckling. Den omfattar alla politikområden som rör omvärlden, exempelvis säkerhet och konfliktförebyggande, handel, jordbruk, miljö och folkhälsa. Syftet med politiken är bland annat att den ska bidra till att millenniemålen nås. Fattiga människor och deras behov ska stå i fokus.
FN-förbundet följer och granskar hur Sveriges politik för global utveckling genomförs i praktiken. Vår förhoppning är att den utvecklas till ett effektivt verktyg i kampen mot fattigdom och hunger och för millenniemålen. Millenniemålen handlar till syvende och sist inte om siffror och statistik utan om ett värdigt liv för miljontals människor.
Sveriges regering presenterade i början av hösten en ny utvecklingspolitik. Den innebär bland annat att antalet biståndsländer minskas och att biståndet framför allt ska gå till länder i Afrika. Det kan vara klokt under förutsättning att regeringen fortsätter att samarbeta med tidigare biståndsmottagande länder i Asien och Latinamerika, exempelvis genom förmånliga handelsvillkor för dessa länder.
Den globala uppvärmningen försvårar möjligheterna att nå utvecklingsmålen. Därför måste arbetet med att minska koldioxidutsläppen och arbetet med att nå millenniemålen ske parallellt.
I samband med att världens ledare möttes vid ett klimattoppmöte i FN för en månad sedan utsåg den svenska regeringen biståndsminister Gunilla Carlsson att leda en nyinrättad kommission för klimatförändring och utveckling. Kommissionen ska presentera sitt arbete våren 2009 inför det svenska ordförandeskapet i EU. Kommissionens huvuduppgift är att föreslå hur biståndet kan klimatsäkras.
Det är inte bara biståndet som måste klimatsäkras. Även de rika ländernas inrikespolitik inom områden som produktion, konsumtion, jordbruk, boende, energi och transporter som måste utformas på ett klimatsäkert sätt. Hur vi lever i vår del av världen påverkar människors liv i andra delar av världen. Om all inrikespolitik, på såväl riksnivå som lokalnivå, klimatsäkras kan vi bidra till att millenniemålen nås.
Aleksander Gabelic
Ordförande Svenska FN-förbundet
