Januari 2015 – Det är inte för intet 2015 utpekas som ett avgörande år för de Förenta Nationerna.
En ny agenda för hållbar utveckling skall utformas i år, följd av ett universellt klimatavtal.
Den så kallade post 2015 -agendan för hållbar utveckling kommer att ersätta millenniemålen vars mandat löper ut i slutet av året. De nya utvecklingsmålen kommer att antas under ett toppmöte i FN:s generalförsamling den 25.-27 september, och i december ska FN:s klimattoppmöte i Paris förhandla om ett nytt klimatavtal. Förväntningarna inför 2015 kunde inte vara högre.
Till skillnad från millenniemålen kommer utvecklingsmålen att vara universella, och de kommer därmed inte att fokusera endast på världens fattigaste länder. Däremot är de nya målen mycket mer ambitiösa.
De åtta millenniemålen var till största delen mål för fattigdomsbekämpning, men de uppmärksammade även miljö och ekonomisk utveckling. De inkluderade även mammors hälsa, hiv/aids, utbildning och kvinnors rättigheter.
Ett av de åtta målen gällde hållbarhet för miljön, men i och med de nya utvecklingsmålen går man ett steg längre: hållbarhet är ett centralt tema i den nya utvecklingsagendan.
Från millenniemål till utvecklingsmål
Det största steget framåt i etableringen av den nya post 2015 –agendan togs då generalförsamlingens arbetsgrupp producerade 17 förslag till utvecklingsmål och dessutom 169 delmål.
I en syntesrapport som beskriver framstegen gällande utvecklingsmålen för generalförsamlingen, grupperade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon de 17 målen enligt 6 tema: värdighet, folk, välstånd, planeten, rättvisa och partnerskap.
Många av de viktigaste målen är uppföljare till millenniemålen, som t.ex. utrotandet av fattigdom och hunger, jämlikhet mellan könen och stärkandet av globala partnerskap för utveckling. Vissa av målen är nya (vilket kanske inte kommer som en överraskning) då t.ex. vissa tidigare delmål i millenniemålen nu uppgraderats till egna, självständiga mål.
Hållbarhet centralt tema
Millenniemålens sjunde mål gällde hållbar utveckling och tacklade ämnen som integrering av hållbar utveckling i länders politik; att minska förlusten av den biologiska mångfalden, att förbättra livet för människor i slumområden och säkra tillgång till rent vatten och sanitetsmöjligheter för alla.
I den nya utvecklingsmålen (se nedan för en fullständig översikt) är kampen mot klimatförändringen och dess konsekvenser introducerat som ett separat mål (13). Vatten och sanitet är också ett eget mål (6), och likaså energi för alla (7). Hållbar konsumtion och produktion (12) och skydd av ekosystem, hållbara skogar och ökenspridning, och biodiversitet i mål 15. Världshaven har också fått ett eget mål (14).
Den mest radikala skillnaden mellan millenniemålen och de nya utvecklingsmålen är kanske ändå det faktum att sociala och ekonomiska rättigheter inkluderas som ett separat mål, och ”full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla” lades till ”hållbar, inklusiv och bärande ekonomisk tillväxt” i mål åtta.
Ett äventyrande in på nya territorier är mål 10, som ämnar minska på ojämlikheten mellan och inom stater – något som huvudsakligen utelämnades från millenniemålen.
Att implementera detta mål, och dessutom motarbeta klimatförändringen och utrota fattigdomen, kan verka som en massiv uppgift.
Djävulen i detaljerna
De 17 målen och över hundra delmålen är fortfarande mer rubriker än fullständiga artiklar. Det slutliga antalet utvecklingsmål kommer fortfarande att förhandlas och diskuteras, och det är långt ifrån säkert att alla 17 föreslagna mål kommer att inkluderas i toppmötets slutdokument – för att inte nämna de 169 delmålen.
Dessutom är observatörer eniga om att finansieringen blir det svåraste. Många av FN:s medlemsstater och det civila samhället oroar sig över att utvecklingsmålen och post 2015 –agendan blir ett ofinansierat mandat. För denna orsak kommer den tredje internationella konferensen för utvecklingsfinansiering, som kommer att gå av stapeln den 13.-16.7 i Addis Abeba, att ha speciellt stor vikt. Många av experterna anser mötet vara nästan lika viktigt som de kommande toppmöten i september och december i New York och Paris.
Utan framgångar i Addis Abeba blir nämligen resultatet för septembermötet ovisst – och världens förväntningar måste mötas med konkreta resultat i Paris.
17 Målsättningar
- Utrota all form av fattigdom överallt
- Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk
- Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar
- Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla
- Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt
- Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla
- Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla
- Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb
- Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation
- Minska ojämlikheter inom och mellan länder
- Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
- Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster
- Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC)
- Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis
- Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald
- Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer
- Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling
