A-Ö Webbindex

Att bryta tabun kring menstruationshälsa för jämställdhet

Mer än 50 procent av världens befolkning har menstruation förr eller senare och under större delen av sitt liv. Men menstruationen som fenomen förblir ett tabu.

Förutom att de konfronteras med en mur av tystnad kring menstruation, möter många kvinnor och flickor runt om i världen andra utmaningar när det gäller att hantera sin mens. Dessa inkluderar ekonomiska svårigheter att få tillgång till hygienprodukter som bindor, tamponger, menskoppar och tyg; brist på tillgång till vatten och sanitet och privata och säkra utrymmen att tvätta och byta om under sina behov; och liten tillgång till information om menstruation före början av deras första mens.

I sin resolution 47/4 den 26 juli 2021, den första i sitt slag, etablerade Rådet för mänskliga rättigheter kopplingen mellan rätten till högsta möjliga standard för fysisk och mental hälsa och menstruationshygien.

Hygienprodukter för menstruation
På många ställen har kvinnor svårt att skaffa menstruationsprodukter antingen på grund av brist på pengar eller tillgång. Foto: Natracare/Unsplash

För doktor Katyuska Francini, specialist i mödra- och fostermedicin vid universitetssjukhuset i Lausanne, Schweiz, kan, förutom att förmedla föråldrade kulturella föreställningar, hur menstruation hanteras påvisa hinder för jämställdhet mellan könen.

”[Menstruation] begränsar kvinnor i olika dagliga aktiviteter, som att laga mat, träna och delta i offentliga och religiösa tillställningar. I vissa länder kan det också innebära att man mår dåligt och saknar skola och arbete, vilket kan leda till diskriminering, säger hon.

Två fötter och blod på golvet
FN:s råd för mänskliga rättigheter har erkänt menstruationshälsa som en mänsklig rättighet. Foto: Monika Kozub / Unsplash

Kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och skadliga könsstereotyper och praxis äventyrar autonomin och förmågan för dem som menstruerar att göra fria val och beslut, särskilt kopplat till deras tillgång till information och hälsovårdstjänster, valet av menstruationsprodukter att använda och hur man använder dem. Dessutom står de inför kval kring huruvida de ska delta aktivt i det kulturella, sociala, ekonomiska och offentliga livet eller inte.

Sedan antagandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling 2015 har det internationella samfundet gjort ansträngningar för att främja menstruationshälsa genom olika indikatorer, anta resolutioner i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter och utveckla nationella och regionala planer för att hantera menstruation, hygien och förbättra tillgången till produkter och information.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19