FN:s generalförsamling utsåg den 2 april till Världsdagen för medvetenhet om autism år 2007. Under årens lopp har betydande framsteg gjorts, till stor del drivna av autistiska personer som outtröttligt har arbetat för att lyfta fram autistiska individers egna erfarenheter i globala diskussioner.
Världsdagen för medvetenhet om autism 2026, eller Världsautismdagen, som hålls under temat ”Autism och mänsklighet – Varje liv har värde”, lyfter fram och bekräftar alla autistiska personers värdighet och värde som en del av vår gemensamma mänskliga framtid.
I en tid då desinformation och regressiv retorik om autistiska personers liv återuppstår, ordnas i år ett virtuellt evenemang som en uppmaning till handling för att gå bortom begränsande berättelser och att erkänna den inneboende värdigheten, lika rättigheterna och det ovillkorliga värdet hos varje autistisk person.
– Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tydliggör att vi alla, oavsett neurodiversitet eller andra skillnader, är medlemmar av mänskligheten, med rätt att åtnjuta hela spektrumet av mänskliga rättigheter, säger generalsekreterare António Guterres i sitt budskap till Världsdagen för autismmedvetenhet.
Autismspektrumstörningar (ASD) är en mångfaldig grupp av tillstånd. De kännetecknas av en viss grad av svårigheter med social interaktion och kommunikation. Andra kännetecken är atypiska mönster av aktiviteter och beteenden, såsom svårigheter att övergå från en aktivitet till en annan, fokus på detaljer och ovanliga reaktioner på förnimmelser.
Förmågor och behov hos autistiska personer varierar och kan utvecklas över tid. Medan vissa personer med autism kan leva självständigt, har andra allvarliga funktionsnedsättningar och behöver livslång vård och stöd. Autism påverkar ofta utbildning och sysselsättningsmöjligheter. Dessutom kan kraven på familjer som tillhandahåller vård och stöd vara betydande. Samhällliga attityder och nivån av stöd som tillhandahålls av lokala och nationella myndigheter är viktiga faktorer som avgör livskvaliteten för personer med autism.
Kännetecken på autism kan upptäckas i tidig barndom, men autism diagnostiseras ofta inte förrän mycket senare. Personer med autism har ofta samtidiga tillstånd, inklusive epilepsi, depression, ångest och uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD). Nivån av intellektuell funktion bland autistiska personer varierar kraftigt och sträcker sig från djupgående funktionsnedsättningar till överlägsna nivåer.
Det uppskattas att världen över år 2021 hade cirka 1 av 127 personer autism. Denna uppskattning representerar en genomsnittlig siffra, och den rapporterade prevalensen varierar avsevärt mellan studier. Vissa välkontrollerade studier har dock rapporterat siffror som är betydligt högre. Förekomsten av autism i många låg- och medelinkomstländer är okänd.
Fem viktiga fakta om autism:
– Autism – även kallad autismspektrumstörning – utgör en mångfaldig grupp av tillstånd relaterade till hjärnans utveckling.
– År 2021 hade cirka 1 av 127 personer autism.
– Kännetecken kan upptäckas i tidig barndom, men autism diagnostiseras ofta inte förrän mycket senare.
– Förmågorna och behoven hos autistiska personer varierar och kan utvecklas över tid. Medan vissa personer med autism kan leva självständigt, har andra allvarliga funktionsnedsättningar och behöver livslång vård och stöd.
– Evidensbaserade psykosociala insatser kan förbättra kommunikation och sociala färdigheter, med en positiv inverkan på välbefinnandet och livskvaliteten för både autistiska personer och deras vårdgivare.