Vad handlar krisen om? Afghanistan lever fortfarande efter årtionden av konflikter med katastrofer som de senaste förödande jordbävningarna i den västra delen av landet och en extrem ekonomisk kris.
29 miljoner afghaner i landet är för närvarande i behov av humanitärt bistånd enligt FN:s uppskattningar. 17,2 miljoner människor, 40 procent av befolkningen, kämpar för att tillgodose sina grundläggande livsmedelsbehov (OCHA).
Afghanistan står inför en humanitär kris utan motstycke med en allvarlig risk för systemisk kollaps och mänsklig katastrof. Förutom ett ofattbart mänskligt pris, leder denna kris många av vinsterna under de senaste 20 åren i fel riktining, inklusive angående kvinnors rättigheter.
Bakgrunden till situationen
Slutet på den 20-åriga väpnade konflikten mellan talibanerna och de afghanska nationella säkerhets- och försvarsstyrkorna i augusti 2021, samt talibanernas samtidiga övertagande av landet har inlett en ny era som kännetecknas av snabb ekonomisk nedgång, hunger och risk för undernäring, inflation driven av global råvarubrist, drastiska ökningar av fattigdom i städer och på landsbygden, en stundande kollaps av det nationella folkhälsosystemet, en kvävning av media och det civila samhällets sektorer samt nästan total utestängning av halva befolkningen – kvinnor och flickor – från det offentliga livet.
Påverkan på människor och miljö
- 15,8 miljoner av en befolkning på 41,7 miljoner lever i akut matotrygghet.
- 1 av 3 afghaner vet inte var deras nästa måltid kommer att komma ifrån
Utöver talibanernas maktövertagande och situationen efter en konflikt skakade tre jordbävningar med magnituden 6,3 under loppet av bara åtta dagar i oktober den västra provinsen Herat. 40 000 hem – varav 10 000 totalförstördes – drabbade 275 000 människor. Tusentals familjer bor nu i tält och provisoriska härbärgen, där de utsätts för snabbt fallande vintertemperaturer.
Sedan Pakistan tillkännagav repatriering av ”illegala utlänningar” från och med den 1 november 2023 har fler än 450 000 afghaner återvänt, varav mer än 85 procent är kvinnor och barn. De kräver både omedelbar uppmärksamhet och hjälp vid gränsen samt långsiktigt stöd för återanpassning.
FN:s svar på krisen
Mellan januari och oktober i år har FN och dess samarbetspartners gett direkt livräddande hjälp till 26,5 miljoner människor, inklusive 14,2 miljoner kvinnor och flickor.
Biståndsverksamheten i landet står inför en kritisk finansieringsklyfta. Det totala finansieringsbehovet uppskattas till 3,1 miljarder dollar 2024. År 2023 finansieras deras vädjan om finansiering, omfattande 3,2 miljarder dollar, bara till 41,9 procent.
Inblandade FN-organ och deras roll
FN har ett uppdrag i Afghanistan, UNAMA eller FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan. Dess mål är att stödja Afghanistans folk och institutioner i att uppnå fred och stabilitet. Flera FN-organ har fokus på Afghanistan, inte minst de som är engagerade i humanitära frågor, som UN Office of Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA). UNHCR och IOM är starkt involverade i de 2,6 miljoner registrerade afghanska flyktingarna i världen, av vilka 2,2 miljoner är registrerade enbart i Iran och Pakistan. Ytterligare 3,5 miljoner människor är internt fördrivna och mänskliga rättigheter. UN Women har under många år varit verksamma i Afghanistan. Bland andra FN-enheter inom FN:s landsteam i Afghanistan kan vi nämna UNDP, WHO, UNODC, UNFPA, WFP, UNICEF, UNMAS och Världsbanken.
SDGs kopplade till krisen
Många av de 17 målen för hållbar utveckling (SDG) eller de globala målen står på spel i Afghanistan, särskilt #1 (Ingen fattigdom), #2 (Noll hunger), #5 (Jämställdhet) #8 (Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt) och #16 (Fred, rättvisa och starka institutioner).