11.4.2015 – ”Övergivna, utstötta, utkastade, förkastade och avvisade: 150 miljoner barn som lever på gatorna världen över, får sina rättigheter kränkta dagligen medan omvärlden visar mycket litet eller inget intresse för deras bästa”, konstaterar två av FN:s människorättsexperter.
Gatubarn flyr fattiga förhållanden, brustna familjer, familjevåld, naturkatastrofer, konflikter och krig. De tar till gatan helt enkelt för att det inte finns någon annanstans att ta vägen. Men illa blir lätt värre – på gatan lider de av diskriminering, stigmatisering och löper stora risker för att bli exploaterade på olika sätt.
Inför den internationella dagen för gatubarn på söndag den 12 april, uppmanar experterna Maude de Boer-Buquicchio (specialrapportör för försäljning och sexuellt utnyttjande av barn) och Leilani Farha (specialrapportör för adekvat boende) medlemsstater att investera i dessa barn som arbetar och lever på gatorna. Deras fulla rättigheter måste garanteras, likaså deras utbildning, hälsovård och härbärge, påpekar experterna.
”Barn på gatorna, som ofta själva flytt våld, löper en stor risk att bli sexuellt utnyttjade”, säger de Boer-Buquicchio. ”Denna onda cykel måste brytas genom effektiva och preventiva åtgärder för att motverka vanvård och misshandel av barn var den än förekommer; även inom familjen.”
Experterna uppmanar stater att avskaffa alla sådana lagar som kriminaliserar hemlöshet genom förbud mot tiggeri eller lösdriveri, och varnar starkt för att genomdriva sådan lagstiftning.
”A och O för att förändra liven för dessa barn ligger även i att säkra barnens deltagande i utvecklingen av program och politik som berör dem själva, och förse dem med husrum och tillgång till utbildning”, säger experterna.
De uppmanar även stater att stödja gatubarn genom specialiserat ingripande för att trygga deras rättigheter, och inte minst rätten till ett liv utan våld och diskriminering.
”Gatubarn har rättigheter som utstakats i barnrättskonventionen. Dessa rättigheter måste erkännas, värdesättas och behandlas i enlighet med konventionen”, betonar experterna.
Ensamkommande barn – gatubarn?
Även om det i Sverige inte existerar gatubarn i samma bemärkelse som i många utvecklingsländer, är ett ökande problem som tagits upp i medierna de ensamkommande flyktingbarnen.
Enligt siffror Migrationsverket tagit fram till Aftonbladet har 1 465 ensamkommande flyktingbarn försvunnit i Sverige de senaste fem åren. I januari 2015 var de 572 stycken, enligt Dagens Nyheter.
Dessa barn har lämnat sina familjer, i den mån de haft någon, och tagit sig till Europa. I flera fall har resan till Sverige tagit år och gått via Spanien eller Grekland.
Livet på gatan lämnar sina spår i själen, men också på huden – flera har märken efter knivblad. ” Det finns ofta en självskadeproblematik bland dem vi möter. De är trasor många gånger, både själsligt och fysiskt, säger polis Christan Frödén i en intervju med DN.
Sverige granskades senast i januari i år av FN:s barnrättskommitté som återigen riktade skarp kritik mot Sveriges regering: “Ensamkommande och asylsökande barn är särskilt utsatta för risk att utnyttjas i sexuell exploatering, och många barn försvinner varje år. De flesta av dessa fall utreds inte tillräckligt. Utred alla fall där ensamkommande barn försvinner och vidta alla nödvändiga åtgärder för att stärka deras skydd”.
”Man blir lätt sargad som polis. Om en svensk 13-åring försvinner ordnas det skallgångskedjor och skrivs stora löp. Men dessa barn försvinner ut i ingenstans, faller mellan stolarna”, säger Frödén till DN. ”De blir aldrig några rubriker.”
