Världen behöver jämställdhet. Över hela världen protesterar människor mot rasism efter att George Floyd dog under polisens omhändertagande 25 maj 2020. För några har kampen mot rasism varat hela livet.
Amiirah Salleh-Hoddin är en antirasistisk aktivist. Hon är en av grundarna till den finska organisationen Anti-Racist Forum och vice ordförande för European Network Against Racism. Som doktorand arbetar Amiirah också med frågor relaterat till rasism.
– Kort sagt arbetar jag med rasism på alla nivåer i mitt liv, säger hon.
Sunna Sasha Larosiliere har en master i kris och säkerhet. Black Lives Matter-rörelsen är viktig för henne på grund av hennes bakrund. Hon är halvt haitisk och har växt upp i New York. Nu bor hon på Island.
Både Sunna och Amiirah har länge försökt bekämpa rasistiska strukturer i samhället. I en intervju med UNRIC delar de några tips på hur andra också kan vara med i kampen mot rasism.
Kampen för jämställdhet och förändring
USA har de senaste veckorna upplevt en våg av protester där människor kräver förändring och jämställdhet för alla.
Sunna och Amiirah tror båda att orsaken till att de pågående protesterna har blivit så stora är för att människor helt enkelt har fått nog. De som protesterar menar att för många afroamerikaner har dött i polisens omhändertagande, och George Floyds död var droppen som fick bägaren att rinna över.
– Mörkhyade människor har under århundranden och åter århundranden blivit förtryckta. Det har funnits protester mot det och det har pratats om det, men det har inte kommit fram i den grad som det behövs. Frustration försvinner aldrig och nu har folk fått nog, beskriver Sunna i en intervju med UNRIC.
COVID-19 har också spelat roll i de pågående protesterna, säger Sunna:
– Det som gjorde protesterna annorlunda denna gången var COVID-19. Människor har varit inne och har haft tid att tänka och läsa nyheter.
Amiirah ser också hur COVID-19 har påverkat protesterna, eftersom pandemin visar de stora skillnaderna mellan grupper och etniciteter i samhället.
– De flesta som arbetar inom hälsosektorn och de flesta som har förlorat sina jobb tillhör etniska minoritetsgrupper, säger Amiirah.
Norden är inget undantag
Nordiska länder har haft sina egna BLM-protester med tusentals demonstranter. De som protesterar visar solidaritet mot USA och synliggör rasism i de nordiska länderna.
– Tack vare internet kan vi för första gången se vad som händer. När du ser en sådan uppenbar orättvisa ske i ett annat land vill du göra något år det. Det finns rasism i nordiska länders historia också. Därför blir det lättare för nordiska länder att inse att de har sina egna utmaningar, berättar Sunna.
– Strukturell rasism är djupt rotat i våra nordiska samhällen, säger Amiirah. – Strukturell rasism finns i våra sociala, ekonomiska och politiska system globalt – genom institutioner och samhällsnormer som fortsätter att försvara och förstärka ojämlikhet.
– Människor i Norden har en tendens att utesluta dem från rasistiska strukturer och tro att det inte är lika illa som i USA. Men Norden har också rasism och polisbrutalitet, det talas dock inte lika mycket om det, fortsätter Amiirah.
Sunna menar att rasism på Island har mycket att göra med okunskap och normalisering av ett beteende.
– Protesterna har varit ett bra sätt att starta ett samtal om minoriteter på Island, speciellt islänningar med asiatisk bakgrund som har blivit misshandlade. Rasism kan börja med skämt och stereotypa uppfattningar, men kan utveckla sig till något mycket värre.
Sunna menar att unga människor är nyckeln till en bättre framtid.
– I Norden har vi en generation som är mycket mer vakna, och jag tror att det är vad som kommer rädda oss. Den här generationen är mer aktiv – lär sig och söker upp information.
TikTok, memes och våld
Sociala medier spelar en stor roll i dagens samhälle, då det skapar möjlighet att sprida information som de traditionella medierna inte delar. Men sociala medier är ett komplext fenomen.
– Sociala medier är ett bra sätt att dela information på, men samtidigt kan det också förstärka trauma, förklarar Amiirah, – Vi ser på videos av mörkhyade människor som dör mellan TikTok-videos och memes, och det normaliserar mörkhyade människors dödsfall. På vems bekostnad delar vi dessa videos?
Det är ett ämne som betyder mycket för Amiirah. I fjol blev hennes farbror dödad av Vit makt-extremister på Nya Zeeland.
– Det blev filmat och sänt live på internet och spreds över hela världen. Det är förväntat att människor med minoritetsbakgrund ska ge kommentarer när saker som påverkar deras samhälle händer. Men man kan inte förvänta att vi ska uttala oss på sociala medier så fort något händer, för genom det kan vi återuppleva trauman som är väldigt svåra.
Vems tragedi säljer mest?
Rasism är ett ämne som också påverkar andra områden som exempelvis kön och sexualitet. Amiirah förklarar att skillnaden mellan etnicitet och kön tas i uttryck även i BLM-protesterna där vissa dödsfall får mer uppmärksamhet från allmänheten eller media.
– Vanligtvis är det mörkhyade män som är orsaken till att protesterna tar plats. Men mörkhyade kvinnor och transpersoner dör också i polisens omhändertagande och deras namn är inte lika kända. Media rapporterar bara om vissa dödsfall utifrån vilka tragiska händelser som de tror kommer sälja mest. Både pressen och offentligheten har en tendens till att fokusera på historierna om mörkhyade män eftersom de är mer ”populära”.
Därför lanserades #SayHerName-kampanjen. Det är en kampanj med fokus på händelser där mörkhyade kvinnor och flickor har blivit utsatta för rasistiskt polisvåld och som har tendenser till att glömmas bort i media.
Både Amiirah och Sunna menar att människor har väldigt lite kunskap om mediasektorn.
– Människor engagerar sig inte ett steg längre. De läser inte kommentarerna eller kollar upp om innehållet stämmer. Det är ett stort problem, säger Amiirah frustrerat.
– Vi måste hitta våra egna nyheter och egen information. Vi måste vara kritiska till det vi ser. Vi är så snabba på att tro på det som vi önskar är sant, säger Sunna.
Engagera dig även bortom tweeten
Vad kan vi göra för att uppnå förändring? Det är viktigt att skilja mellan antirasism från icke-rasism.
– Antirasism innebär ett medvetet och aktivt val att avveckla det som aktivisterna kallar för rashierarki. Det är ett livslångt projekt där aktivisten konstant måste reflektera och lära sig. Att vara antirasist är inte bara en etikett som man kan sätta på sig, förklarar Amiirah.
– Vad gör du för att stå upp mot rasism? Det börjar med dig. Du måste engagera dig utöver inlägget och bortom tweeten. Lär dig om historien och läs på. Och gör det med avsikt att stå upp mot rasistiska systemet, säger Amiirah.
Amiirah anser att det är för passivt att bara identifiera sig med anti-rasism.
FN:s generalsekreterare har uppmanat världen till att stå upp mot rasism:
– Vi måste höja våra röster mot alla uttryck och händelser av rasism. Världen har ett pressat behov av att avveckla rasistiska strukturer och reformera rasistiska institutioner, har António Guterres uttalat.
Det är mycket som kan göras
Amiirah säger att solidaritetshandlingar är positivt, men bör leda till något mer.
– Hur kan solidaritetshandlingar överföras till konkreta handlingar som förändrar politiken, i myndighetsorganisationer, i rekryteringsbyråer och vem du röstar på? Gå bortom den enskilda protesten eller solidaritetsinlägget och var med i en större rörelse.
Ett liknande ställningstagande har gjorts inom FN – för ett par veckor sedan publicerade en grupp på mer än tjugo FN-ledare i höga positioner som har afrikanskt ursprung ett uttalande om att FN måste göra mer än att bara fördöma rasism. Brevet framhävde hur viktigt konkreta handlingar är i kampen mot rasism och menade att FN måste visa som gott exempel.
Läs också: FN-anställda med afrikansk bakgrund kräver åtgärder mot rasism
Det är mycket som kan göras
– Använd din plattform till att sprida information. Läs böcker av Angela Davis och Frederich Douglas. Följ mörkhyade influencers. Faktakolla dina källor. Stötta verksamheter som drivs av minoriteter. Donera pengar. Det är mycket som kan göras, säger Sunna.
– Använd ditt privilegium för att hjälpa minoriteter och de som är förtrycka, eftersom det är så du får ut budskapet. Säg ifrån till vänner om de säger något kränkande, uppmuntrar Sunna.
Historien kan inte ändras, men alla kan påverka framtiden.
– Vi kan inte skriva om hela historien, men vi har möjlighet till att inkludera resten av historien, säger Sunna.
Läs, lär och var med i kampen för att avskaffa rasistiska strukturer.
Läs mer om rasism här:
UNRIC:s nätbibliotek: rasism och rasdiskriminering
