Symptom av ångest och depression hos vuxna har mer än tredubblats under COVID-19-pandemin i Norge, enligt en ny studie från Oslo Universitet. Siffrorna från den norska studien går även i linje med en ny studie som släpptes av FN under onsdagen, 13 maj.
Världshälsoorganisationen, WHO, påpekar att studier redan nu indikerar på en ökning av depression och ångest i flera länder i världen. COVID-19-pandemin tydliggör behovet av att snabbt öka investeringarna inom psykiatrin och tjänster mot psykisk ohälsa, då en massiv ökning av psykisk ohälsa väntas som följd av pandemin.
– Påverkan som pandemin har på människors mentala hälsa är redan mycket oroande, sa Dr Tedros Adhanom Ghebreysus, generaldirektör för WHO. – Social isolering, rädsla för att smitta eller smittas och att förlora familjemedlemmar förvärras av den oro som också orsakas av inkomstbortfall och arbetslöshet.
Självmord ökar
I Norge rapporterar självmordslinjen (samtalsstöd på telefon) ”Kirkens SOS” att de har fått dubbelt så många samtal som innan de strikta nationella smittskyddsåtgärderna för att stoppa spridningen av COVID-19, enligt NRK.
I Sverige förbereder sig myndigheterna i Stockholm för en ökning av psykisk ohälsa som följd av viruset. Självmordslinjen ”Mind” hade 16 000 samtal under mars 2019, under mars 2020 hade de 25 000 samtal.
– Vi tror att risken för självmord ökar, särskilt bland män. Det såg vi även under finanskrisen, det är otroligt allvarligt. Det helt avgörande då är att vi lyckas buffra den ekonomiska krisen på samhällsnivå så att den inte drabbar de utsatta grupperna så hårt, sa Cecilia Magnusson, verksamhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin till Dagens Nyheter.
Specifika grupper i samhället löper också större risk för psykisk ohälsa som följd av COVID-19. Sjukvårdspersonal som vårdar COVID-19-patienter och utsätts för stor arbetsbelastning, beslut om liv eller död och utsätts för infektionen skapar stor oro och stress.
Läs också: WHO: alla länder måste säkerställa sjuksköterskors trygghet på jobbet
Barn och ungdomar är också i riskzonen. Kvinnor är också särskilt utsatta som behöver balansera hemskolning, arbeta hemifrån och diverse hemuppgifter. Äldre personer och personer med befintlig psykisk ohälsa sedan tidigare är också i riskzonen.
För de som har överlevt COVID-19 är inte utmaningen att återfå den fysiska hälsan det enda problemet. I en svensk studie av patienter som överlevt akut andnöd som orsakas av svår COVID-19, hade 43 % av patienterna PTSD vid utskrivning från sjukhuset. I den långsiktiga uppföljningen var det 24 % som fortfarande hade PTSD. Det kan alltså ha långvariga konsekvenser på den mentala hälsan, även om man blir fri från viruset.
En ökning av alkoholkonsumtionen är ett annat område som är oroande för experter inom psykisk ohälsa. Statistik från Kanada visar att 20 % av 15 till 49-åringar har ökat sin alkoholkonsumtion under pandemin.
Psykiska hälsotjänster har varit nedprioriterade i decennier
Många tjänster för psykisk ohälsa som självhjälpsgrupper för alkohol- och annan typ av missbruk har i många länder inte kunnat äga rum på flera månader. Ökningen av människor med behov av hjälp som följd av psykisk ohälsa har ökat under stängningen av tjänsterna. Fysiska besök inom psykiatrin har minskat från 5 000 till 3 000, men de digitala besöken har ökat från 500 till 3 000 besök per dag i Stockholm.
– Efter decennier av nedprioritering av psykiatrin och tjänster för psykisk ohälsa slår COVID-19-pandemin nu familjer och samhällen med ytterligare stress, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett videomeddelande för att lansera policy-översikten om mental hälsa. – Även när pandemin är under kontroll kommer sorg, ångest och depression att fortsätta påverka människor och samhällen… Psykiatrin är en väsentlig del av alla regeringars svar på COVID-19. De måste utvidgas och finansieras fullt ut, fortsatte Guterres.
