Generalförsamlingen utsåg den 15 september till Internationella demokratidagen. Firandet ger en möjlighet att granska demokratins tillstånd i världen.
Vid firandet av den 18:e internationella demokratidagen 2025 framhöll FN:s generalsekreterare António Guterres att ”modet hos människor globalt formar sina samhällen genom dialog, deltagande och förtroende” och ansåg dessa ansträngningar vara viktigare än någonsin ”i en tid då demokrati och rättsstatsprincipen attackeras av desinformation, splittring och krympande medborgerligt utrymme.”
Demokrati i Norden
De nordiska länderna har en lång tradition av demokrati och omfattande jämställdhet. Alla fem länder tillämpar det som kallas ”negativ parlamentarism” och har högt valdeltagande och låga nivåer av korruption.
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige rankas konsekvent bland de länder med lägst korruption, vilket framgår av Transparency Internationals korruptionsindex. Danmark låg högst upp på listan över minst korrupta länder 2024, med en poäng på 90/100. Tvåa kom Finland på 88, Norge på 81 och Sverige (80). Island klättrade en plats upp från förra årets 11:e plats på plats 10 med en poäng på 77.
Yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet, förankrad i artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Men runt om i världen finns det regeringar och makthavare som hittar många sätt att hindra den.
Artikel 19 i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna säger: ”Var och en har rätt till åsikts- och yttrandefrihet; denna rätt innefattar frihet att hysa åsikter utan inblandning och att söka, ta emot och förmedla information och idéer genom alla medier och oavsett gränser.”
Omfattande jämställdhet
Vissa kvinnor i Sverige fick rösträtt i kommunalval redan 1862. Kvinnor fick rösträtt i Finland 1906, i Sverige 1921, i Norge 1913 och i Danmark och Island 1915. Alla fem nordiska länder var bland de första i världen att ge kvinnor rösträtt. I Schweiz, till exempel, fick kvinnor inte rösträtt förrän 1971.
Kvinnlig rösträtt har varit en hörnsten i utvecklingen av jämställdhet i de nordiska länderna. Island och Finland har haft kvinnliga presidenter och de andra nordiska länderna har haft kvinnliga regeringschefer. Danmark hade en kvinnlig statschef i form av drottning Margrethe II mellan 1972 och 2024.
Andelen kvinnor i de nordiska parlamenten är en av de högsta i världen.
Den ”nordiska modellen”
I en värld där ojämlikheten ökar i takt med att inkomsterna ökar, har Norden av många forskare citerats som en förebild för ekonomiska möjligheter och jämlikhet, vilket ger upphov till välfungerande ekonomiska och sociala indikatorer.
Den nordiska modellen är en term som myntats för att fånga den unika kombinationen av fri marknadskapitalism och ett generöst välfärdssystem som har gett upphov till ett samhälle som åtnjuter en mängd högkvalitativa tjänster, inklusive gratis utbildning och sjukvård samt generösa, garanterade pensionsutbetalningar för pensionärer.
Den nordiska modellen har skapat mycket diskussion, både för och emot. Många ser den nordiska modellen som ett attraktivt alternativ till den där vinnaren tar allt-modellen av kapitalism som har resulterat i fattigdom, brist på överkomlig sjukvård och utbildning av hög kvalitet, ett försämrat socialt skyddsnät, brist på pensionstrygghet, massiva skandaler på finansmarknaderna och enorma inkomstskillnader.