En tröst i tillvaron när livemusiken fattas

Musik har en förmåga att läka och föra samman människor över hela världen. I de nordiska länderna är kärleken till musiken stark, så även för jazzmusiken. Trots att pandemin inneburit svåra prövningar för konsertarrangörer och jazzmusiker lever musiken i allra högsta grad.

På fredag erbjuder Internationella jazzdagen en tröst i tillvaron när pandemin skapat ett tomrum och livemusiken fattas oss. Förenta nationerna och UNESCO uppmärksammar den 30:e april tioårs-jubileet för Internationella jazzdagen. Syftet med dagen är att belysa vad jazzen betyder för världen som pedagogiskt verktyg, som kraft för empati, dialog och stärkande av samarbete mellan människor.

Jazzen i Sverige och Norden

Jazzmusiken har haft en plats i det nordiska musiklivet i över ett halvt sekel. Förbundet Svensk Jazz grundades redan 1948, inte långt efter att jazzen som genre etablerats runtom i världen.

Jazz, neonskylt med text
Foto: Tolga Ahmetler/Unsplash

Till stor del kan genrens framgångar här bero på de som brinner för musiken, hängivna entusiaster i både Sverige och Norden. De möts genom jazzklubbar, lokala föreningar som på olika sätt stöttar och främjar jazzmusik och jazzmusiker.

”Jazzen är stark i Sverige och jazzklubbarna har haft en viktig del i framgången, redan tidigt men också idag,” berättar Louise Nordgren som är verksamhetsledare på Svensk Jazz. ”Precis som i Sverige är jazztraditionen stark även i våra grannländer, från Finland i öst till Island i väst. Vi samarbetar då och då över landsgränserna.”

En trogen skara jazzentusiaster hjälper jazzkulturen att blomstra. Det ger fler chansen att komma i kontakt med musiken för att lyssna och spela, både som fans och professionella yrkesutövare.

”Det finns ofantligt mycket duktiga musiker i Sverige,” säger Nordgren.

”Det ska jag spela!”

En av dessa är saxofonisten och kompositören Malin Wättring. Hon spelade som barn ett helt annat instrument och hade inte särskilt varma känslor för jazzmusiken till en början.

”Jag spelade fiol som barn men det var aldrig min grej. Min pappa gav mig en skiva med Wayne Shorter i 16-årspresent som jag avskydde.”

Saxofon, Malin Wättring
Saxofonisten och kompositören Malin Wättring. Foto: Amanda Andréas.

Några magiska möten med musiken gjorde så småningom att Wättring omvärderade både sitt val av instrument och sin inställning till jazzen. Hon minns tydligt ögonblicket när hon som tioåring blev förälskad i saxofonen.

”Min pappa sjöng Ray Charles musik tillsammans med Bohuslän Big Band. Jag satt i publiken och när jag såg och hörde saxofonerna kände jag – det ska jag spela!” berättar hon.

Med tiden och ju mer hon spelade och utvecklades som musiker desto mer lockade jazzgenren. ”Mitt intresse växte och idag är Wayne Shorter till och med min stora musikaliska förebild.”

Möjligheter och utmaningar under pandemin

Musiken, likt så många andra typer av verksamheter och företag i kultursektorn, har drabbats hårt under coronapandemin.

Svensk Jazz stöttar sina medlemmar, jazzklubbar och musiker. Det har varit särskilt viktigt under pandemin när många av landets musiker haft svårt att få ekonomin att gå ihop.

”Det har varit hårt när man inte kan spela live eller åka utomlands och uppträda. Streaming har inte heller varit ett alternativ som fungerat för alla,” förklarar Nordgren. ”Den största delen av inkomsterna kommer från konserter och uppträdanden, inte från skivförsäljning.”

Musiker i svart
Bild: International Jazz Day/UN

Många musiker och andra som arbetar med livemusik på olika sätt har blivit tvungna att se sig om efter andra sysselsättningar. Säkert har många nyutexaminerade musiker också ifrågasatt sitt karriärval. Men det är svårt att säga hur musiken kommer påverkas av pandemin på lång sikt.

Oavsett vilka som står kvar när scenljuset tänds igen kommer musiken fortsätta utvecklas och formas i spåren av coronapandemin. ”När världen vänds uppochner händer det saker med uttrycken,” menar Nordgren.

Att tvingas ta en paus från det ibland intensiva livet med musik och stå på scen är inte alltid negativt. ”Den ofrivilliga pausen har gett mig en välbehövlig vila vilket har gett kraft till kreativitet och skapande,” berättar Wättring. ”Jag älskar musik på samma sätt som jag gjorde innan pandemin.”

Ett digitalt firande

Syftet med musiken och firandet av Internationella jazzdagen är att föra människor närmre varandra. Jazz kan fungera som bärare av yttrandefrihet, främjare av jämställdhet, den bryter barriärer och uppmuntrar till konstnärlig innovation. Den bygger broar mellan människor och stärker sammanhållningen.

”Genom jazzen har jag fått möta människor, både medmusiker och publik. Den har gett mig en väg framåt i livet som känns meningsfull,” berättar Wättring.

Under Internationella jazzdagen kommer jazzmusiken höras från världens alla hörn, från New Orleans och Buenos Aires till Mogadishu och Irkutsk. De flesta evenemang kommer att äga rum digitalt.

Skivomslag, vinylskivor med jazzmusik
Foto: Mick Haupt/Unsplash

Svensk Jazz arrangerar tillsammans med flera jazzklubbar och nätverket Knutpunkt, som även samordnar och står som initiativtagare, en stafettkonsert under fredagen som kan streamas. ”Det är jazzklubbar från Umeå i norr till Malmö i söder,” berättar Nordgren.

En av de som spelar är Wättring tillsammans med sin kvartett Malin Wättring 4. Själv ser hon fram emot att även njuta av denna unika konstform på ett annat sätt.

”Jag ska fira genom att lyssna på grymma jazzplattor, som till exempel Anna Högberg Attacks Lena och Morning Songs av Trondheim Jazz Orchestra och Per Zanussi.”

Evenemanget med Knutpunkt och Svensk Jazz kan ses via Svensk Jazz Facebook-evenemang eller via Knutpunkts Vimeokanal.

International Jazz Day arrangerar också en konsert som kan ses live på fredag via deras hemsida.

Relaterade artiklar

Finland lyckligast för fjärde gången

Kreativitet och innovation för en bättre värld

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19