Världsmalariadagen observeras den 25:e april, och temat för 2013 är “investera i framtiden – utrota malaria”. Utmaningen är stor – men inte på något vis omöjlig.
Faktum är att endemisk malaria existerat även i Europa ända tills mitten av 1900-talet. Sedan dess har sjukdomen utrotats nästan till fullo, med endast några få fall i de sydöstra delarna av kontinenten.
Utrotning har även lyckats på andra håll i världen. På vissa områden har sjukdomen försvunnit ”automatiskt” genom förbättrad levnadsstandard och hälsovård, och på andra har bekämpningsmedel använts som en del i processen.
Tyvärr utgör malarian idag fortfarande ett allvarligt hot. Afrika och vissa delar av södra Asien, speciellt Indien, utgör idag praktiskt taget de enda regionerna där malaria ännu är ett omfattande socialt och hälsomässigt problem, men i dessa områden är dess konsekvenser dramatiska: malaria dödar mellan en halv och en miljon människor varje år, och största delen av offren är barn under 5 år.
Tropiska områden är mer fördelaktiga för myggan som bär på malaria än, t.ex., de nordiska länderna, där de aldrig lyckades överleva utanför varma och fuktiga tillhåll. Men idag vet vi att malaria kan utrotas även i tropiska områden. Malaria kan både förebyggas och behandlas – det enda som behövs är de rätta medlen, och speciellt, viljan att göra något.
Faktum är att många framsteg gjorts sedan millennieskiftet. En holistisk approach som innefattat både forskning, vektorkontroll och ökad behandling har introducerats, och det har uppskattats att 274 miljoner fler fall av malaria, och 1,1 miljon fler dödsfall skulle ha skett mellan 2001-2010 utan denna ansträngning. Antalet familjer i Afrika söder om Sahara som het åtminstone ett behandlat myggnät har även ökat från 3 % till 53 % sedan år 2000.
Distribution av insektdödande medel anses för ögonblicket vara det mest kostnadseffektiva sättet att förebygga malaria. Genom att förse människor med dessa enkla nät i malariazoner, kan antalet fall halveras. Näten minskar inte bara antalet insjuknade, men ökar även den ekonomiska aktiviteten och utvecklingen då färre människor blir sjuka och sängliggande eller tvingas stanna hemma för att ta hand om de insjuknade. Den ekonomiska konsekvensen av malaria för Afrika uppskattas till 12 miljarder dollar årligen, och i vissa länder används så mycket som 40 % av den offentliga hälsovårdens resurser till malariafall.
Även om det gjorts märkbara ansträngningar, är det oroande att distributionen av insektsdödande medel har avtagit under de senaste två åren. År 2010 delades 145 miljoner myggnät ut i Afrika söder om Sahara, men antalet har sjunkit under 2012. Näten kan oftast användas i tre år, och om antalet sjunker, minskar även täckningen för insektmedlen.
Genom att fokusera på de minst utvecklade länderna – omkring 80 % av dödsfallen sker i endast 14 länder – kan man både rädda liv och effektivt förebygga malaria. I dagens sammanlänkade värld kan inget land lämnas ensamt, och inget land förbli oberört.
Vissa nordiska länder, t.ex., har varit föregångare för den globala saken. Norska akademiker samarbetar med sina etiopiska kolleger för att få fram nya modeller som kunde bidra till att förutse malarians spridning, samt vilka mönster som kan komma att ändras på grund av klimatförändringen. Dessutom håller det norska universitetet för miljö- och biovetenskap (UMB) på med ett pilotprojekt för myggnät i Tanzania för att hjälpa de lokala myndigheterna och myggnätstillverkarna maximera täckningen.
I Danmark för Köpenhamns universitetscenter för medicinsk parasitologi samman akademiker från hela världen för att studera malarian vidare, utveckla nya mediciner, studera immunologi och skapa nya malariavacciner.
Dessa ansträngningar är inspirerande exempel på hur länder, inom och utanför malariazonen, måste samarbeta för att vinna kampen mot sjukdomen. Endast på så vis kan de drabbade länderna lämna lidandet bakom sig och fokusera på utveckling och ökad välfärd, istället för att kämpa med en sjukdom som länge sedan kunde ha förpassats till historien.
