Grönland har fått aldrig tidigare skådad internationell uppmärksamhet under de första månaderna år 2025 på grund av USA:s president Donald Trumps önskan att om att ta över ön av säkerhets- och ekonomiska skäl.
-
Vad finns på Grönland?
Grönland har en enorm potential när det gäller gruvdrift. Grönland rapporteras ha världens åttonde största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för produktionen av vindkraftverk, elmotorer, batterier och mobiltelefoner. Dessutom har den stora reserver av litium, kobolt, guld, rubiner, diamanter, nickel, koppar och andra värdefulla mineraler.
Men gruvindustrin har fortfarande inte tagit fart på något nämnvärt sätt och för närvarande finns det bara ett par relativt mindre gruvprojekt i drift.
Grönlandsisens reträtt borde teoretiskt sett underlätta gruvdrift, men det finns andra hinder. Bristen på tillräcklig infrastruktur, tuffa klimatförhållanden, Grönlands avlägsna läge – allt bidrar till höga kostnader och gör landet relativt konkurrenskraftigt. Detsamma kan sägas om relativt höga löner och hårda arbetslagar.
Avancerade lagar för skydd av miljön anses alltför ofta vara oattraktiva av gruvbolag. Olja och gas kan finnas i överflöd i grönländska vatten men borrning har inte varit framgångsrikt de senaste åren och är nu förbjudet av miljöskäl.
Kinesiskägda företag har visat intresse för Grönlands rikedomar, men lite eller ingenting har materialiserats förutom att skapa nervositet i västerländska huvudstäder.
-
Vem styr Grönland?
Inuiter har bott på Grönland i tusentals år, men de hade inga statliga strukturer sedan Danmark (åter)erövrade ön 1729. Fornnordiska nybyggare hade bott i nästan ett halvt årtusende på Grönland innan de försvann under senmedeltiden. USA ockuperade Grönland under andra världskriget och har sedan dess drivit militärbaser på ön.
2009 blev Grönland officiellt ett självstyrande territorium i kungariket Danmark. Den överenskommelsen mellan grönländska myndigheter och den danska regeringen blev en milstolpe som erkände grönländarna som ett distinkt folk enligt folkrätten, vilket gav dem rätt till utträde från kungariket Danmark om en majoritet av folket så beslutar.
Men om det beslutet fattas kommer de att behöva öka sina intäkter avsevärt för att kompensera för förlusten av danska subventioner som uppgår till cirka 600 miljoner USD årligen eller cirka 10 000 USD per capita.
-
Vad finns INTE där?
En stor befolkning hör inte till Grönlands betydande rikedom. Större projekt på Grönland kan kräva betydande import av arbetskraft, eftersom öns befolkning bara är 57 000 personer. Det är ungefär samma mängd som befolkningen på Bermuda, Andorra eller Marshallöarna. Städer som Delray Beach City, Florida (USA), Neuilly-sur-Seine (Frankrike) och Vejle (Danmark) är faktiskt av liknande storlek. För att illustrera hur små de är uppgår antalet barn som föds i Kina på mindre än en och en halv dag till hela Grönlands befolkning.
-
Hur stort är Grönland?
Grönland är tekniskt sett världens största ö och har en yta på cirka 2,2 miljoner kvadratkilometer – lika stor som hälften av Europa eller Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Island och Danmark tillsammans. Grönland är faktiskt 50 gånger så stort som Danmark.
Cirka 80 % av Grönlands territorium är täckt av is. Trots isdominansen över Grönland är bara den isfria delen av landet lika stor som Tyskland. När det gäller befolkningstäthet finns det bara 0,0258 personer per kvadratkilometer, jämfört med cirka 8 000 i Singapore, som har den största befolkningstätheten hos något självständigt land.
5. FN och Grönland
Efter skapandet av Förenta Nationerna 1945 placerades Grönland i kategorin ”icke självstyrande territorier” på grund av påtryckningar från USA och Frankrike. Danmark var motvilligt tvungen att rapportera till världsorganisationen, men framställde sitt styre över Grönland som en förebild för kolonialmakter.
I en deklaration från 1954 som lämnats till FN uppgav Danmark att grönländarna fritt gått med på att bli en integrerad del av landet och därmed upphört att bli föremål för granskning som koloni. Att grönländarna inte rådfrågades direkt var dock kontroversiellt på den tiden (se: här).
Danmark bedriver utrikespolitik på uppdrag av Grönland. Vid FN har den varit aktiv i FN:s ständiga forum för urfolksfrågor.
2014 reste FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Grönland för att se konsekvenserna av klimatförändringarna och förorda klimatåtgärder. Det kulminerade i Parisavtalet 2015. Grönland skrev dock på Parisavtalet först 2023.
Grönland blev medlem i Europeiska ekonomiska gemenskapen (numera Europeiska unionen) 1973 tillsammans med Danmark, men efter att ha fått självstyre 1979 förhandlade landet om sitt utträde, vilket trädde i kraft 1985.