3.11.2015 – Geografisk information blir allt viktigare för att avvärja katastrofer, använda resurser smartare och göra informerade beslut – och för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Detta enligt FN-experten Tim Trainor som är en av tre ordföranden för expertkommittén för global geospatial informationsförvaltning (UN-GGIM).
Professor Gidske Leknaes Andersen vid geografidepartementet på universitetet i Bergen, Norge, håller med.
”Det är positivt att FN ser vikten och potentialet av geospatial information och analys, även om det också är på tiden”, säger Leknaes Andersen.
Men vikten av metoden är långt ifrån ny.
“Den geospatiala datans potential är enorm, och är på många sätt direkt kopplad till de globala målen för hållbar utveckling. Metoden erbjuder en unik översikt över områden och situationer som annars kunde ha varit svåra, tids- och arbetsdryga och dyra att nå till och se över”, säger hon.
Hon hänvisar till FN:s flyktingorgan UNHCR som använder sig av satellitbilder med hög resolution för krishantering, och UNCCD, dvs. FN:s konvention för att bekämpa ökenspridning.
Ökenspridning och torka, t.ex., orsakar 42 miljarder dollars förluster för jordbruket varje år. Detta leder till minskad livsmedelssäkerhet, hunger och fattigdom som i sin tur leder till social, ekonomisk och politisk oro. Många av dessa situationer kan förutses och ses över tack vare geospatial data, och därför är denna sorts information av största vikt för både det andra och femtonde globala målet.
Mål nummer två är nämligen ” Utrota hunger, trygga tillgång till mat, säkra en förbättrad kosthållning och ett hållbart jordbruk”. Nummer femton går ut på att ” Skydda, återställa och främja en hållbar användning av landekosystemen, säkerställa ett hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridningen och stoppa markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald.”
Geospatial – eller geografisk – information visar var sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar sker. Den svarar på frågor som: ”var löper människor större risk för stigande havsyta?” eller ”Hur skyddar vi befolkningar som hotas av översvämning eller torka?”. Men likaså kan informationen hjälpa oss bekämpa sjukdomar och begränsa deras spridning, eller övervaka skogsbruk och främja att resurser sköts på ett hållbart sätt.
”Då man ser närmare på de globala målen för hållbar utveckling ser vi att alla handlar om information, och all denna information har något slags förhållande till var olika händelseförlopp sker på jorden”, säger Trainor. ”För att de globala målen skall kunna bli meningsfulla, måste vi veta var dessa händelser äger rum.”
Ansträngningar för att uppnå data i tid, av hög kvalitet, som är pålitlig och samlar geografisk information kommer att vara kritiskt, betonar han.
”Hela konceptet med vår expertkommitté handlar verkligen om att försöka varsko världsledare om vikten av geospatial information så att de kan göra bättre och mer informerade beslut.”
