December 2014 – Bilder på nordbor iklädda i baddräkter bredvid smältande isberg och snö representerar en framtidsvision som alla snö- och vintertrötta människor kanske välkomnar varmt. Men hur kommer de verkliga konsekvenserna av klimatförändringen i Norden att se ut, om inget görs?
För dem som älskar vinter och snö bådar framtiden inte gott. Ett varmare klimat kommer oundvikligen att betyda mindre snö. Södra Finland, till exempel, kan snömängden komma att reduceras med mer än hälften jämfört med den nuvarande nivån.
En varmare vinter kommer dessutom att göra dagarna molnigare, vilket resulterar i mindre sol. Vintrar med mycket snö kan fortfarande förekomma, men de blir allt sällsyntare och perioderna med snö blir även kortare.
Molntäcket är redan nu närvarande under omkring 80 % av vinterperioden, och norra Europas vintrar kommer att framstå som allt gråare allt eftersom snön minskar och molnigheten tilltar.
Varmare somrar
Somrarna har redan blivit varmare än de brukade vara, och trenden kommer att fortsätta. Värmeböljor blir vanligare och de kommer även att räcka längre. Mellan åren 1971 och 2000 var det bara ett fåtal somrar med riktigt heta dagar – men mot slutet av vårt århundrade uppskattas varannan sommar bli riktigt het.
Men dessvärre är det lönlöst att tro att Norden blir det nya Cote d’Azur med smekande värme och konstant sol. Fortsatt klimatförändring i dagens takt skulle betyda 5 till 20 % mer regn före slutet av 2100, beroende på område. Den ökade nederbörden skulle belasta avloppssystemen och utgöra ett hot för våra dricksvattenreserver. Endast i Norge uppskattas kostnaderna av en uppdatering av avloppssystemen till flera miljarder euro.
Den ökade nederbörden kommer till största del att äga rum under vintern, så det framtida gråa vädret kan även komma att bli mycket vått.
Ökade stormskador och förändringar i naturen
Finland ligger mer skyddat till än sina Nordiska grannländer, som kommer att drabbas hårdast av stormar. Men även i de länder där stormarna inte blir starkare, orsakar de ökade och våtare vindarna större skador – och både våra samhällen och naturen är illa förberedda för extrema väderförhållanden.
Många djur och växter kommer att få det svårt att anpassa sig till varmare väder, och många fiskarter måste flytta sig norrut – vilket gör att fiskare även de står inför stora utmaningar.
Även om Islands vindar inte förväntas förändras radikalt, måste landet möta sina egna specifika utmaningar. Glaciärerna, Islands mest kända landmärken vid sidan om gejsrarna, hotar försvinna totalt inom en mycket snar framtid. Många har redan smultit, och ännu fler glaciärer kommer att försvinna inom ett årtionde eller två. Utan sin is blir Island bara ett land.
Förändrat klimat, förändrade städer
En rapport, där forskare undersökt 33 kommuner i Sverige, visar på ”stora brister i planeringen inför en framtida havsnivåhöjning”. 23 av kommunerna hade inga dokument alls med längre perspektiv än fram till 2100 och nära en tredjedel har inte med några uppskattningar av framtida havsnivåer över huvud taget i sin planering.
För att förhindra att Mälaren – med dricksvatten för över två miljoner människor – ska bli en ny havsvik kommer det krävas en radikal lösning.
Stockholms stad har med hjälp av SMHI uppskattat att Mälaren (med den nya slussen) klarar en havsnivåhöjning på ungefär en halv meter. Men redan år 2000 låg högvattnet i december på 1,42 meter och var då nära på att svämma ner i tunnelbanesystemet.
Ju större klimatförändringar vi kommer se, desto radikalare lösningar måste till. I Skåne har man i ett fantasifullt studentarkitekturprojekt till exempel pratat om att flytta hela städer.
Men det viktigaste, enligt forskare, är att de nordiska länderna såklart inte kan ses som enskilda ekosystem som ensamma möter klimatförändringens hot. De kommer att måsta möta samma ekonomiska, politiska, sociala och moraliska konsekvenser som den övriga världen – om den inte vidtar snabba åtgärder.
