December 2014 – Bara i oktober bidrog Sverige med 500 miljoner kronor till FN:s gröna klimatfond, uppmanade EU att öka sitt mål för utsläppsnedskärningar till 50 % och väckte uppmärksamhet med att utse ledaren för miljöpartiet Åsa Romson till miljöminister och vice statsminister. Miljöpartiet fick även över 15 % av rösterna i EU-parlamentsvalet. ”Sverige leder vägen för klimataktion”, hördes det från många internationella organisationer.
Sverige väckte även omvärldens uppmärksamhet då regeringen utlyste att den i sin budget för 2015 ämnade betala en halv miljard dollar för FN:s gröna klimatbank, den mest ambitiösa donationen hittills.
”Det är precis ett sådant ledarskap som behövs för att stödja fonden och sända signalen att världens regeringar är seriösa i klimatfrågan”, sade Tim Gore, en klimatekonomiexpert på Oxfam International.
Däremot förlorade regeringen omröstningen om budgeten i riksdagen, och statsminister Stefan Löfven har därför meddelat att regeringen ska utlysa ett extra val, som kommer att hållas den 22 mars 2015.
Men miljöfrågor har oavsett övriga politiska meningsskiljaktigheter traditionellt haft en framstående plats i Sverige. Sverige satsade på mer ambitiösa mål än Kyotoprotokollet krävde, och har lyckats med att minska sina utsläpp med 20 % sedan 1990 – samtidigt som Sveriges BNP ökat med 60 %. Mellan 2011 och 2012 har växthusutsläppen i Sverige sjunkit med 5 % , motsvarande 58,3 miljoner ton CO2. Detta är den lägsta nivån sedan 1990, enligt Naturvårdsverket.
Enligt eurobarometern för 2014 tror 81 % svenskarna att klimatförändringen är det största hot vi har att möta – det högsta antalet i hela EU.
Opinionsmätningarna fann även att Sverige är det land med högsta andelen (80 %) respondenter som uppger att de vidtagit åtgärder mot klimatförändringen under det senaste halvåret.
Den nya regeringen har valt att följa de gynnsamma vindarna: målet är nu att skära ner på utsläppen till 40 % av nivån år 1990, att stegvis avsluta användningen av fossila bränslen inom byggnadssektorn innan 2020 och att ha en transportflotta som går på förnybara energikällor innan 2030. Gällande energifrågan är regeringens långsiktiga plan att ersätta kärnkraften med 100 % förnybara energikällor.
Detta samtidigt som grannlandet Finland Finland bygger sin femte kärnkraftsreaktor, ett bygge som blivit en rekorddyr och konfliktfylld historia med stora förseningar.
Konsortiet bakom bygget, Areva-Siemens, meddelar att det kraftigt försenade reaktorbygget ska vara klart 2016, men att kommersiell drift inte kan inledas förrän 2018.
Leverantörerna Areva och Siemens samt beställaren TVO har startat flera rättstvister om kostnaden, som från början skulle bli omkring 20 miljarder kronor. Nu närmar den sig 80 miljarder, vilket gör kärnkraftverket Olkiluoto 3 till en av världens dyraste byggnader.
