26.3.2015 – Bland världens alla vapen är de biologiska vapnen bland de mest förödande. Den globala opinionen är fortfarande enad och fronten mot hotet från mikroskopisk nivå har varit stark. Inget land idag besitter officiellt en biologisk vapenarsenal, och konventionen om förbud mot biologiska vapen blev det första internationella nedrustningsfördraget som fördömde en hel kategori av massförstörelsevapen.
Idag, den 26 mars, står just denna konvention i centrum.
Bakteriologiska stridsmedel, eller biologiska vapen, består framför allt av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Dessa kan vara bakterier, virus, svampar eller kemiska substanser. Alla former av smitta och sjukdomar kan användas som biologiska vapen, även om många lämpar sig dåligt. Stridsmedlet måste bland annat kunna framställas i stora mängder, överleva ganska tuffa miljöer och tåla att spridas.
Under kalla kriget användes bland annat antrax (mjältbrand), smittkoppor och pest för att framställa biologiska vapen. I dag går det till exempel att använda genmodifierade organismer vilket ökar vapnets hållbarhet. Dessutom ger dessa ofta mer svårbehandlade skador.
Biologiska vapen används för att medvetet skada människor, djur eller grödor. Det kan förekomma i bland annat vätske- eller pulverform och spridas på många olika sätt, till exempel med hjälp besprutningsplan, artillerigranater, brev eller via livsmedel, insekter och infekterade föremål.
Vatten har använts under mycket lång tid i samband med biologisk krigföring. Redan under antiken spreds pest genom att pestsmittade lik kastades ned i vattenbrunnar som infekterades. Eftersom samma typer av smittämnen som kan spridas via livsmedel också kan spridas via vatten, finns det risk för att vattenreservoarer och ledningar utsätts för sabotageaktioner.
Hotet förblir därför aktuellt än idag, och kan tyvärr inte klassas som science fiction. Aum Shinrikyo och saringasattacken i Japans metro etsades in i världens kollektiva minne, likaså ”antraxbreven” efter attacken mot World Trade Center i september 2001. Terrorgrupper har även upprepade gånger under historiens lopp försökt få tag på ebolavirus från dåtida Zaire, nuvarande DR Kongo.
”Ebolautbrottet i Västafrika påvisar tydligt räckvidden av förödelse som sjukdomar kan åstadkomma i ett samhälle, och dessa skador kan öka massivt då en sjukdom används medvetet, som ett vapen”, sade Ban Ki-moon i ett pressmeddelande idag. ”Å andra sidan visar utbrottet även hur viktigt vetenskapen är för att skapa bättre försvarsmetoder. Allt eftersom vi bevittnar allt fler genombrott inom medicin och vetenskap, blir det tydligare än någonsin att dessa framsteg måste utnyttjas ansvarsfullt.”
Konventionen har 173 staters stöd. Idag uppmanar Ban Ki-moon alla de 23 stater som ännu inte ratificerat konventionen att omedelbart göra det. ”Idag, fyrtio år efter att konventionen såg dagens ljus, bör alla stater enhälligt fördöma och avsäga sig utnyttjandet av sjukdomar som vapen.”
