Den svenska direktören för FN:s kontor för projekttjänster (UNOPS), Jan Mattsson, är inte en veteran endast på grund av hans långa karriär inom FN (där han jobbat sedan 1982) utan också för att han jobbat på så många olika avdelningar. Den förre assisterande generalsekreteraren och direktören för förvaltningsbyrån vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har även jobbat för FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO), FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s livsmedelsprogram (WFP). Utöver att ha jobbat vid FN:s huvudkontor i New York har Mattsson varit stationerad ibland annat Sri Lanka, Indien, Kina och Laos.
Som direktör på UNOPS sedan 2006 har Mattsson spelat en stor roll i etableringen av den nya FN byn i Köpenhamn.
Du har arbetat på flera FN avdelningar sedan du började som juniorrådgivare (JPO) år 1982, varför valde du att anknyta dig till FN?
Redan under skoltiden var jag engagerad i social rättvisa och fascinerades av FN:s roll. Efter examen sökte jag flera FN jobb och kommer ihåg en gång då jag fick ett brev där det stod att jag blivit vald, men rekryteringen blivit flyttad framåt på obestämd tid på grund av budgetåtstramningar. Slutligen fick jag JPO positionen med UNIDO i Sri Lanka då jag var 30 gammal. Trettio år senare ångrar jag inget. Alla FN jobb jag haft har varit otroligt givande. Under min karriär har jag fått erbjudanden utanför organisationen men inget har kunnat tävla med de jobb jag haft, inte ens en högre lön.
Vilka är de största utmaningarna du stött på under din karriär?
Det finns alltid utmaningar då man jobbar inom FN, nästan alla positiva, med möjlighet att påverka. Jag kunde dela en lång lista av dessa. De få frustrationer jag upplevt har främst handlat om oklara mandat för säkerhetsrådet i vissa situationer, som i Syrien de senaste månaderna till exempel. Eller egennyttiga byråkratier som man stöter på i vissa delar av FN systemet och inom staters system.
Du är svensk men jobbar för FN i Köpenhamn. Tror du de nordiska länderna har något speciellt de kan bidra med i organisationen?
Då jag anslöt mig till FN blev jag förbluffad över den stora roll norden spelar i FN, inklusive dess fonder och program. Denna trend fortsätter även idag. Norden bär mer ansvar än vad förväntas, inte endast i fråga om ekonomiskt ansvar men också i fråga om strategiskt ledarskap, reformer och innovation. Genom åren har de nordiska länderna drivit för resultatorientering och genomsynlighet samtidigt som de lyft fram tvingande nödvändigheter för utveckling så som kön och hållbar utveckling.
FN invigde den nya byn i Köpenhamn för några dagar sedan, som inhyser 8 FN avdelningar. Under tillställningen sade generalsekreterare Ban Ki-moon att byggnaden var ett ”praktexempel” för ett mer ”effektivt, sammanhållet och koldioxidneutralt FN”. Kan du berätta mer om detta?
Byggnaden i sig är en modell för energieffektivitet och är en sann inspiration, inte minst för UNOP med dess fokus på förvaltning av hållbara projekt, hållbar infrastruktur och hållbara förvärvanden. Jag är säker på att den gröna aspekten och de goda arbetsförhållandena i FN byn är en lika positiv erfarenhet även för de andra kollegerna på avdelningarna. Att vi arbetar under samma tak påminner oss även om de samarbetsmöjligheter som finns mellan de 8 avdelningarna. Vi har redan börjat samarbeta genom gemensam service i den nya lokalen.
Hur ser du på FN:s roll inom de följande två årtiondena?
Jag hoppas på mer internationell sammanhållning och effektivitet inom FN och hoppas på nya partnerskap med civilsamhället och den privata sektorn. Detta behövs för att stärka FN:s relevans vid bekämpning av dagens och morgondagens utmaningar, vare sig det handlar om fred, humanitär respons eller hållbar utveckling.
