FN:s generalsekreterare António Guterres förklarade att ”mänskligheten för ett krig mot naturen” i sitt tal vid FN:s toppmöte om biologisk mångfald och anklagade avskogning, klimatförändringarna och omvandlingen av vildmark för livsmedelsproduktion förstör, enligt FN-chefen, jordens artrikedom: ”Vi är en del av detta ömtåliga och sköra kretslopp – och vi behöver den för att vara friska så att vi och kommande generationer kan överleva och utvecklas.”
Vid toppmötet samlades världsledare för att diskutera internationella mål och nya handlingsplaner för att förhindra den katastrofala förlusten av liv och miljöer.
Ett av målen med detta toppmöte är att säkra en ökad ambition för biologisk mångfald: Generalsekreteraren konstaterade att, trots upprepade åtaganden, har ansträngningar inte varit tillräckliga för att uppnå några av de globala mål för biologisk mångfald som fastställts för detta år. Genom att leva i harmoni med naturen, fortsatte han, kan de värsta effekterna av klimatförändringar undvikas till förmån för människor och planeten. Se generalsekreterarens tal här.
En FN-rapport som publicerades tidigare denna månad drar slutsatsen att världen har missat alla 20 mål för biologisk mångfald som fastställts 2010. Se rapporten här.
Enligt Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) sedan 1970 har djurpopulationer minskat med 30%, mangrovträsk och havsgräsområden med 20% och korallrev med 40%.
Det var en kris då, och det är något mycket värre nu.
Mänsklig aktivitet förändrar i betydande utsträckning mångfalden av livet på jorden. De flesta ekosystem och den biologiska mångfalden har blivit utsatta för påtryckningar, såsom förstörelse av livsmiljöer, föroreningar, överexploatering och klimatförändringar. Följaktligen kan de nu vara på väg att förstöras eller har redan upphört med att tillhandahålla kvaliteten och kvantiteten på de tjänster vi förväntar oss av dem.
Förlusten av den biologiska mångfalden beror på ökande nivåer av mänsklig aktivitet över hela världen. Processen kännetecknas i allmänhet av en minskning i överflöd av många arter på grund av olika påfrestningar. Utrotning är det sista steget i en lång nedbrytningsprocess där otaliga lokala utrotningar föregår en slutgiltig global utrotning.
FN:s toppmöte om biologisk mångfald 2020
Dock finns det positiva trender. Det internationella samfundet har gjort vissa framsteg: den globala förmågan att bedöma trenderna för biologisk mångfald har förbättrats och finansieringen för bevarande fördubblades ungefär det senaste decenniet till 78-91 miljarder dollar per år. Skyddade områden har också expanderat över hela världen. Achim Steiner, ledare för FN:s utvecklingsprogram, uppgav att världen är på väg att uppnå skydd av 17% av marken och 10% av de marina områden som identifierats enligt programmet i slutet av 2020.
Pengar får världen att gå runt
Strategi och kunskap betyder dock väldigt lite utan resurserna för att kunna genomföra dem. Forskning uppskattar att världen måste mobilisera ytterligare 600 till 824 miljarder dollar per år för att stoppa förstörelsen av växter och djur och återställa naturen. Trots vädjanden till världsledarna att öka sina bidrag, har bara en bråkdel länder i Europa åtagit sig att öka stödet.
”Vi spenderar för närvarande mindre än 100 miljarder dollar per år på naturen – ungefär lika mycket som vi spenderar på djurfoder globalt”, säger Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsprogram, som anordnade evenemanget.
700 miljarder dollar årligen är ”mindre än 1% av den globala BNP och bara en bråkdel av de 5,2 biljoner dollar som vi spenderar på fossila bränslesubventioner varje år, även i år”, sa han.
Brytpunkten
I skuggan av COVID-19-pandemin justerades datumen för FN:s biologiska mångfaldskonferens från oktober 2020 till maj 2021. Vid konferensen – som ska äga rum i Kunming, Kina – kommer statsledarna att besluta om de vill anta nya 2030-mål för att spara planetens biologiska mångfald. För tio år sedan gjordes åtaganden från stater för att minska skadliga metoder och skydda biologisk mångfald. Dessa förverkligades inte. Om ledare misslyckas igen kommer deras passivitet att bedömas av generationer som kommer att ärva en värld som decimeras av överexploatering och karaktäriseras av dess art- och miljöfattigdom.
Vi har fortfarande en möjlighet att motverka en katastrofal förlust av biologisk mångfald, men tiden börjar ta slut.
Se även:
FN:s Global Biodiversity Outlook 5 rapport