Mutor och korruption

Sälja licenser och köpa lagar

Gatukorruption härjar på offentliga kontor och polisstationer där licenser, tillstånd och offentliga handlingar utfärdas i utbyte mot pengar. Tjänstemän mutas också för att förbigå besvärliga lagar. Av en rapport publicerad år 2000 av FN:s institut för interregional juridisk forskning UNICRI framgår det att drygt 17 procent av de tillfrågade i Central- och Östeuropa har mutat eller har känt sig uppmanade att erbjuda mutor vid kontakt med myndigheterna. Detta är en ökning med 4 procentenheter från 1995/1997 års undersökning.

 Mutor ger affärer

Affärsmutor kan vara ännu svårare att stå emot, eftersom stora summor kan erbjudas av firmorna själva ¯ både lokala och utländska ¯ för att få licenser och kontrakt, eller till och med för att kringgå skatter och tullavgifter. Vissa företag, speciellt de mindre, kan känna sig nödsagade att använda mutor bara för att överleva.

I en av Världsbankens undersökningar skyllde affärsfolk i ett östeuropeiskt land korruptionen på höga skattenivåer, otillräckliga bestämmelser, förvirrande regler och godtyckliga beslut av tjänstemän. Tjänstemän på lägre nivå beräknade ett företags betalningsskyldighet ¯ ofta helt godtyckligt ¯ och delade ut dryga böter för överträdelser.

Världsbanken påpekar att företagens höga kostnader för att göra upp med tjänstemän genom mutor uppmuntrar många firmor att undanhålla skatter. Staten förlorar naturligtvis en avsevärd summa i statsinkomster. De fattiga får ersätta underskottet genom höjda skatter och färre sociala förmåner.

Mutor och illegala inkomster

Organiserad brottslighet kan uppsåtligt använda korruption för att höja sin del på svarta börsen. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) påpekar till exempel att spelare och knarklangare i Nordamerika och Latinamerika har betalat tjänstemän för att de skall göra tillslag mot deras konkurrenter eller hålla dem ute ur landet.

Korrupta kriminella grupper kan utgöra ett stort hot för övergångsländer, där hela statens rikedom står på spel, menar UNDP. Om dessa grupper skapar osäkra och våldsamma förhållanden kommer västerländska firmor att skrämmas iväg och därmed lämna fritt spelrum för kriminalitet.

Korruption på toppnivå

När korruption inträder på högre nivåer i byråkratin kan den orsaka omfattande och förödande konsekvenser. Korrupta tjänstemän på höga poster kan missbruka internationell hjälp, avstå från utvecklingsprojekt, eller orsaka låg levnadsstandard p.g.a. orimliga utgifter.

I många fall underlättas korruption på hög nivå avsevärt av västerländska parter. Internationella banker tillåter placering av förskingrade tillgångar på utländska konton. I vissa västerländska länder är det lagligt att muta utlänningar i affärsangelägenheter, det kan t.o.m. vara avdragsgillt.

Korruptionsbekämpning

Att låta allmänheten ta del av finansiella dokument har varit ett av de mest framgångsrika sätten för att omintetgöra korruption. Andra metoder har inneburit klara regler för hur man skriver avtal, checksystem samt jämvikt mellan huvudenheter och övervaknings- eller granskningsorgan.

Kampen mot korruption har också påskyndats av flera internationella fördrag, vilka har antagits av FN, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europarådet, Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för Amerikans förenta stater (OAS). Dessa överenskommelser har inriktat sig på att skärpa och samordna handels-, miljö- och skatteregler för att hindra korruptionen att hitta kryphål.

Ett steg framåt togs när OECD-länder antog konventionen om bekämpning av mutor av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsuppgörelser. Fördraget förpliktigar länder att kriminalisera mutning av utländska offentliga tjänstemän och bestraffa det med straff jämförbara med straff för mutning av inhemska tjänstemän.

För att hålla ett stramare tag om ekonomisk hjälp har Internationella valutafonden (IMF) gått med på att neka ekonomisk assistans till länder där korruption hotar att underminera program för ekonomisk återhämtning.

FN:s center för internationell brottsbekämpning (CICP) har hjälpt ett flertal länder med lagreformer, offentlig administrativ förvaltning, utbildning av statstjänstemän och kontroll av internationella stödprojekt.

FN:s globala program mot korruption (GPAC) hjälper länder att få till stånd nationella åtgärder mot korrupta bruk och utbildar beslutsfattare, domare, åklagare, poliser och personer i finansvärlden. Man samlar också information om åtgärder mot korruption världen över. Dessa läggs in i en internationell databas som skall upprättas av GPAC i samarbete med FN:s institut för interregional juridisk forskning (UNICRI).

”Det globala programmet skall tillhandahålla data om korruption för att främja ansvarsskyldighet, insyn och stöd för lagen. Det kommer speciellt att utforska relationen mellan korruption och organiserad brottslighet” – Pino Arlacchi, förre chefen för FN:s kontor för narkotikakontroll och brottsbekämpning (ODCCP).

”Krafttag krävs mot korruption”

Korruption, mutor, förskingring och rättsövergrepp hotar de fattigare ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Men även i Europa är korruptionen utbredd. På måndag inleds slutförhandlingarna om en antikorruptionskonvention som senare i höst skall presenteras för FN:s generalförsamling. Det skriver Magnus von Schéele vid FN:s informationskontor för de nordiska länderna.

Allt för länge har världen tittat bort medan den korrumperade eliten plundrat sina länder på hundratals miljoner dollar, t o m miljarder dollar, vilket inneburit ekonomiskt kaos och berövat medborgarna utbildning, sjukvård, nödvändig infrastruktur och offentlig service. – FN:s generalsekreterare Kofi Annan.

Korruption utgör idag det största hindret för ekonomisk och social utveckling. Värst drabbad är den fattigaste delen av jordens befolkning. Kostnaderna för korruption är svindlande. Långsiktiga investeringar minskar drastiskt när kapital snabbt riskerar att tyna bort. Standard & Poor’s har beräknat att investerare löper 50-100 procents risk att förlora hela sin förmögenhet inom loppet av fem år i ett land med hög korruption. Följden blir att berörda länders ekonomier dräneras och ansträngningar har därför gjorts för att FN:s medlemsstater skall kunna samlas kring en konvention mot korruption.

Stora framsteg gjordes i Wien i augusti vid en FN-ledd konferens med uppdrag att utarbeta en s k anti-korruptionskonvention. Delegater från 128 medlemsstater deltog i mötet som var det sista innan slutförhandlingarna den 22 september. Redan i höst hoppas man kunna lägga fram den färdiga konventionen för generalförsamlingen.
Arbetet har gått rekordsnabbt och man uppskattar att när den slutgiltiga versionen presenteras kommer arbetet att ha tagit ungefär tre år. Det bör jämföras med de tio-femton år som ett utarbetande av en konvention vanligtvis tar.

Under förhandlingarna har såväl rika som fattiga länder, inbegripet länder med lång historia av korruption, visat stor vilja att få till stånd en slagkraftig konvention. En viktig grund för den stora uppslutningen är problemets utbredning. Inte bara den tredje världen, utan även Europa berörs. Bland annat har det höjts ett varnande finger när det gäller Tyskland, som dock innehar en 18:e plats på Transparency Internationals senaste rankning över världens minst korrumperade länder. Samtidigt innehar Frankrike plats 25 och Grekland tilldelas en 44:e plats.

FN:s konvention skall verka globalt och ett viktigt steg är att mutor som genom bestickning eller förskingring hamnat utanför landets gränser, exempelvis på ett utländskt bankkonto, skall återbördas till ursprungslandet. Denna nya princip får nu komma till uttryck i ett internationellt fördrag. Som ett föredömligt exempel kan nämnas de nära 100 miljoner US dollar som återfördes till Peru under 2001 och 2002 – mutor som Perus förre spionchef Vladimiro Montesinos tagit emot under sin tid som chef för underrättelsetjänsten och därefter deponerat på privata bankkonton utomlands.

Andra viktiga framsteg är de förebyggande åtgärder som föreslagits. Normer för hur offentliganställda bör uppträda i sin yrkesroll har utarbetats. Konventionen föreskriver även strikta regler och åtgärder mot penningtvätt samt större möjlighet för allmänheten att ta del av officiella dokument, framförallt de som är av finansiell karaktär. Historiskt sett har just större tillgänglighet till offentliga handlingar visat sig vara ett effektivt sätt att motverka korruption.

Fördragsstaterna förbinder sig även att vidta nödvändiga åtgärder för att stävja korruption inom rättsväsendet. Rapporter visar tyvärr att denna typ av korruption fortfarande är ett stort problem i många delar av världen. Därutöver förpliktas länderna att bistå varandra i förundersökningar och juridiska processer samt att samarbeta i frågor rörande utlämning.

FN:s konvention mot korruption är av största vikt. Utbredd korruption leder nästan alltid till bristande respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Dessutom innebär det allt som oftast social polarisering och försvårar genomförandet av nödvändiga investeringar. FN:s globala program mot korruption kommer att fortsätta sitt målinriktade arbete och ett förverkligande av den föreslagna konventionen är ett viktigt steg i kampen mot korruption.