New York möter nordisk jämställdhet

Eygló Harðardóttir, Islands jämställdhetsminister och ordförande för Nordiska ministerrådet för jämställdhet 2014. Fotograf Sigurjon Arnarson - Sissi 2013

Eygló Harðardóttir, Islands jämställdhetsminister och ordförande för Nordiska ministerrådet för jämställdhet 2014. Fotograf Sigurjon Arnarson - Sissi 2013

4.3.2014 – De nordiska länderna har samarbetat för jämställdhet i 40 år. Det markerar de nordiska jämställdhetsministrarna med en rad evenemang i samband med FN:s kvinnokommissions (CSW) årliga session i New York, som inleds den 10 mars.

Temat för årets CSW är framgångarna och utmaningarna med implementeringen av FN:s millenniemål om att öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning.

– Världssamfundet har lyckats minska barndödligheten, vilket är en klar framgång. Däremot är jag oroad över bakslagen i kampen för att kvinnor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Det här är en fråga som de nordiska länderna har kämpat för i FN och som vi inte tänker ge upp, säger Islands Eygló Harðardóttir, ordförande för de nordiska jämställdhetsministrarna i Nordiska ministerrådet 2014.

Stereotyper lägger krokben

I en gemensam paneldebatt den 12 mars på temat Promoting Gender Equality and Empowering Women and Girls Through Education delar de nordiska ministrarna med sig av erfarenheter från strategiska beslut, politik och konkreta åtgärder för att få kvinnor och flickor att i högre grad välja naturvetenskaper och teknologi då de väljer yrken och för att öka andelen kvinnor i ledande positioner.

Den 13 mars intar Nordiska ministerrådet Scandinavia House, då med expertpanelen Do Everything: Break Stereotypes when Choosing Education and Work. Seminariet tar fasta på de olika utmaningar och jämställdhetshinder inom utbildning och arbetsliv som Norden fortfarande kämpar med. Huvudfokus ligger på det faktum att unga människor fortfarande gör könsstereotypa val på alla nivåer i utbildningen.

Ett annat exempel på ojämställdhet är de nya resultaten av LO:s undersökning, enligt vilka arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren på svensk arbetsmarknad, med en genomsnittlig faktisk månadslön om knappt 17 000 kronor per månad. Män i arbetaryrken har en faktisk månadslön som är 6 000 kronor högre, det vill säga 23 000 kronor.

Med en genomsnittlig faktisk månadslön nära 36 700 kronor har män i tjänstemannayrken den klart högsta lönen. Den är i sin tur cirka 9 300 kronor högre jämfört med kvinnor i samma yrkesgrupp, där den genomsnittliga faktiska månadslönen är ungefär 27400 kronor.

– På Island har vi till exempel inte en enda manlig barnmorska i dag, i Danmark har bara ett fåtal män valt utbildningen – och det är bara ett exempel. Alla vinner på att onödiga stereotyper bryts, säger Eygló Harðardóttir.

Källa: Norden.org

UNRIC:s faktablad om millenniemålen: http://www.unric.org/en/unric-library/27582
UNRIC:s faktablad om hållbar utveckling: http://unric.org/en/unric-library/27200