Över hela världen debatterar regeringar kring hur ungt ett barn måste vara för att anses ”för ungt” för att använda sociala medier, och vissa har infört åldersrestriktioner på olika sociala plattformar.
Dessa restriktioner återspeglar en genuin oro: barn utsätts för mobbning, utnyttjande och exponering för skadligt innehåll online, vilket har negativa effekter på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Ett status quo sviker barn och överväldigar familjer, säger UNICEF nyligen i ett uttalande.
I FN:s allmänna kommentar nr 25 (2021) till konventionen om barnets rättigheter betonar kommittén för barnets rättigheter att ”Den digitala miljön blir allt viktigare i de flesta aspekter av barns liv, även i kristider, i takt med att samhällsfunktioner, såsom utbildning, statliga tjänster och handel, i allt högre grad förlitar sig på digital teknik. Det ger nya möjligheter att förverkliga barns rättigheter men medför också risker för att de kränks eller missbrukas.”
Åldersgränser införs
I samma anda som Australien nyligen började tillämpa ett världsledande förbud mot sociala medier för barn under 16 år, tar den norska regeringen avgörande steg för att skydda barn online genom att presentera ett offentligt samrådsförslag om en ny lag som skulle förbjuda sociala medieplattformar att erbjuda sina tjänster till barn under 15 år.
Den danska regeringen har också föreslagit en nationell åldersgräns för tillgång till sociala medier. Planen innebär att barn som huvudregel bara ska kunna skapa en egen profil först när de fyller 15 år. För barn i åldern 13 och 14 år kan detta dock ske med föräldrarnas samtycke, enligt ett pressmeddelande från danska Digitaliseringsministeriet. Även i Sverige pågår just nu en statlig utredning om eventuell åldersgräns för sociala medier.
Nytt nordiskt initiativ
För ett år sedan bildade UNICEF Sverige, tillsammans med flera andra organisationer i Norden, det nordiska nätverket NOCTA (Nordic Child Tech Policy Alliance). Nätverkets mål är att påverka teknikföretag och beslutsfattare att sätta barn och deras rättigheter i centrum för policyer och branschåtgärder samt skapa digitala miljöer som skyddar och stärker dem.
Nätverket består för närvarande av sju organisationer från Sverige, Norge, Finland och Danmark, som alla arbetar med barns rättigheter i digitala miljöer. Organisationerna är Barnevakten (Norge), Bris (Sverige), Børns Vilkår (Danmark), Digitalt Ansvar (Danmark), Prinsparets Stiftelse (Sverige), UNICEF Sverige (Sverige) och Protect Children (Finland).
– NOCTA initierades genom en gemensam utmaning från organisationer från olika länder att påverka teknikföretagens och EU:s beslut. Initiativet härrör också från vår gemensamma historia, värderingar och perspektiv i de nordiska länderna när det gäller barns rättigheter och synen på barn. Så vi ville bygga vidare på och främja detta och tror att vi tillsammans har en starkare röst för att främja ett rättighetsbaserat, barncentrerat förhållningssätt till digitala policybeslut, säger Lulu Li, som representerar UNICEF Sverige.
Skydda och stärka barn online
Målet med NOCTA är att verka för barncentrerade branschåtgärder, förstärkta av policyer och åtgärder, som tillgodoser barns bästa enligt barnkonventionen. Visionen är en digital miljö som hjälper varje barn att åtnjuta alla sina rättigheter, som stöder deras mentala hälsa och välbefinnande, och som ger dem kognitiv, emotionell, interrelationell och demokratisk kunskap och färdigheter för att navigera säkert och medvetet online.
För att främja dessa mål har NOCTA bidragit till policyprocesser på EU-nivå, såsom till exempel input till riktlinjerna för lagen om digitala tjänster (DSA) enligt artikel 28. NOCTA har också sammankallat högnivåevenemang på Kungliga slottet och i Europaparlamentet, där viktiga beslutsfattare och intressenter samlats för att lyfta dessa frågor och driva konkreta åtgärder.
– Våra uppmaningar till handling inkluderar bland annat tillhandahållande av barnvänliga rapporteringsmekanismer, användarvänliga och effektiva föräldraverktyg, skyddsåtgärder kring intäktsgenerering av barns data samt starkare skydd mot risker som följer av till exempel vissa typer av AI chatbotar, fortsätter Lulu Li.
Enligt Eurobarometern 2025 anser över 90 % av Europas befolkning att åtgärder för att skydda barn online är en brådskande fråga, inte minst med tanke på sociala mediers negativa inverkan på psykisk hälsa (93 %), nätmobbning (92 %) och behovet av effektiva sätt att begränsa åtkomsten till åldersopassande innehåll.