COVID-19-vacciner är äntligen en verklighet, med flera nya genombrott på horisonten. Detta är goda nyheter i slutet av ett påfrestande år. Vaccinationsmotstånd är dock fortfarande ett stort hinder för att uppnå flockimmunitet.
Förutom den stora omfattningen av vaccinationsinsatsen är vaccinerna nya och sannolikt att de endast är delvis effektiva under en ännu okänd tidsperiod och det kan finnas negativa händelser som tillskrivs de nya vaccinerna, vare sig om det stämmer eller inte.
Med tanke på det begränsade utbudet kommer vacciner sannolikt att prioriteras för vårdpersonal och äldre vuxna. Så småningom kommer vaccinationsinsatser att utvidgas till att rikta sig till resterande som vanligtvis inte nås med immuniseringsprogram.
Men forskning har visat att det inte räcker med information om vacciner för att uppmuntra till användning.
Det finns en markant skillnad mellan länder som är öppna för vaccin och de som inte är det. I Danmark har 80% av människorna varit öppna för att vaccineras för COVID-19 så snart det har gjorts tillgängligt. Attityden verkar inte vara att det finns ett behov av det, utan en nödvändighet som måste uppfyllas för att samhället ska komma på fötterna igen. Att uppnå flockimmunitet krävs att 60–70% av befolkningen immuniseras med vacciner och anses vara tillräckligt för att viruset ska dö ut. I större europeiska länder som Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike är procentsatserna 69%, 65%, 64% respektive 54%. Andra länder som USA, en av de platser där viruset har drabbat hårdast, upp till 40% säger nej till att vaccineras.
I Sverige är två av tre positiva till att ta vaccinet men många vill inte vara de första som tar det; 26% av svenskarna planerar inte att ta vaccinet. Mycket av skepsisen är rotad i rädslan för negativa biverkningar, som under svininfluensapandemin 2009–2010 där hundratals människor – mestadels barn – utvecklade narkolepsi från vaccinet Pandemrix.
Världshälsoorganisationens tekniska rådgivningsgrupp (TAG) om beteendemässiga insikter och vetenskap för hälsa har publicerat en rapport som beskriver faktorer som driver människors beteende när det gäller vacciner: en receptiv miljö, sociala influenser och motivation. De rekommenderar att man förhåller sig till dessa för att gripa sig an med vaccinationsmotstånd i samhällen.
För det första måste vaccinationer vara enkla, snabba och prisvärda. Det som kan tyckas motvilja, motstånd eller till och med motstånd kan vara en respons på besväret med att vaccineras; bekvämlighet med plats och tid, tillhörande kostnader och kvaliteten på upplevelsen av att vaccineras är viktiga faktorer här.
Detta bör åtföljas av tydlig kommunikation från pålitliga källor som visar att vaccination är viktigt och fördelaktigt.
För det andra måste vi utnyttja influencers på sociala medier, och även från anlitade samhällsfigurer. Genom att göra vaccinationer ”synligt” för andra, genom kliniker på offentliga platser eller genom att möjliggöra sätt för människor att signalera att de har fått vaccinet – på sociala medier, i nyhetsmedier eller personligen – kan bidra till att göra trenden mer framträdande.
För det tredje måste vi öka motivation av samtliga genom dialog och kommunikation om osäkerheten och riskerna, men också säkerheten och fördelarna med vaccination.
Vissa kan ifrågasätta vaccin på grund av att de tror sig har låg risk för infektion. Andra kan oroa sig över vaccins säkerhet, medan andra kan vara tveksamma på grund av religiösa värderingar eller brist på förtroende för hälsosystemet.
Denna pandemi har åtföljts av ett överflöd av information och felinformation, en ”infodemi” på global skala. En utveckling av betrodda källor, faktakontroll och svar på felinformation är några av de strategier som föreslås för att hantera ”infodemier”.
Acceptans och upptagning av vaccin kan också undermineras p.g.a. att COVID-19-vacciner inte är helt effektiva, vilket innebär att människor fortsätter med förebyggande åtgärder (till exempel användning av ansiktsmasker och att hålla avstånd) även om och efter att de har vaccinerats.
Det är viktigt att bygga förtroende för COVID-19-vacciner innan människor bildar en åsikt mot dem. Att kommunicera konsekvent, transparent, empatiskt och proaktivt om osäkerhet, risker och vaccintillgänglighet kommer att bidra till att bygga förtroende och förhoppningsvis öka viljan att ta vaccinet när det är tillgängligt.
Se även: