Mer än 1 miljard människor lever med psykiska störningar, enligt nya uppgifter från Världshälsoorganisationen (WHO). Psykiska problem som ångest och depression är mycket vanliga i alla länder och samhällen och drabbar människor i alla åldrar och inkomstnivåer.
Medianutgifterna för offentliga utgifter för psykisk hälsa ligger fortfarande på bara 2 % av länders totala hälsobudget.
De nya resultaten som publiceras i två rapporter – World mental health today och Mental Health Atlas 2024 – belyser att vissa områden gör framsteg samtidigt som rapporterna avslöjar betydande brister i hanteringen av psykiska problem världen över.
– Att utveckla psykiatriska tjänster är en av de mest angelägna folkhälsoutmaningarna, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus. Att investera i psykisk hälsa innebär att investera i människor, samhällen och ekonomier – en investering som inget land har råd att försumma. Varje regering och varje ledare har ett ansvar att agera skyndsamt och se till att psykiatrisk vård inte anses vara ett privilegium, utan en grundläggande rättighet för alla.
Självmord en ledande dödsorsak bland unga
Rapporten World mental health today visar att även om förekomsten av psykiska symtom kan variera beroende på kön, drabbas kvinnor oproportionerligt mycket totalt sett. Ångest och depression är de vanligaste typerna av psykiska symtom bland både män och kvinnor.
Självmord är fortfarande en förödande följd och krävde uppskattningsvis 727 000 liv enbart under 2021. Det är en ledande dödsorsak bland unga människor i alla länder och socioekonomiska sammanhang. Trots globala ansträngningar är framstegen när det gäller att minska självmordsdödligheten för låga för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) angående en minskning av självmordsfrekvensen med en tredjedel fram till år 2030. Med den nuvarande utvecklingen kommer endast en minskning med 12 % att uppnås inom den tidsfristen.
Stagnation i investeringar i psykisk hälsa
De ekonomiska konsekvenserna av psykiska störningar är häpnadsväckande. Medan sjukvårdskostnaderna är betydande, är de indirekta kostnaderna – särskilt i förlorad produktivitet – betydligt större. Enbart depression och ångest kostar den globala ekonomin uppskattningsvis 1 biljon USD varje år.
Rapporten Mental Health Atlas 2024 visar en oroande stagnation i investeringar i psykisk hälsa. Medianstatens utgifter för psykisk hälsa ligger kvar på bara 2 % av den totala hälsobudgeten – oförändrat sedan 2017. Reform och utveckling av psykiska hälsovårdstjänster fortskrider långsamt.
Uppmuntrande nog rapporterar de flesta länder att de har fungerande initiativ för att främja psykisk hälsa, såsom stöd i tidig barndom, psykisk hälsa i skolan och självmordsförebyggande program. Över 80 % av länderna erbjuder nu psykiskt och psykosocialt stöd som en del av arbetet vid nödsituationer, en ökning från 39 % år 2020.
Psykisk hälsa i Norden
Psykisk ohälsa, särskilt bland unga, är ett växande problem i Norden under 2000-talet. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de lider av psykiska problem, enligt nya uppgifter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället.
Folkhälsoinstitutet (FHI) visar en ökning av psykiska problem bland unga i Norge under och efter coronaviruspandemin, och i Finland har antalet besök hos den offentliga hälsovården på grund av psykiska problem ökat markant bland unga, enligt Statens institut för hälsa och välfärd (THL). Liknande uppgifter rapporteras i Danmark.
År 2022 dog totalt 3 574 personer som en följd av självmord i Norden. Den högsta självmordsfrekvensen hittades på Grönland. De lägsta siffrorna hittades på Färöarna och Åland. År 2015 införde FN, som en del av de globala målen för hållbar utveckling, målet om en 33-procentig minskning av självmordsdödligheten till 2030 (mål 3.4.2). I de nordiska länderna har endast väldigt små förbättringar observerats i självmordsfrekvensen sedan 2015.
Världsdagen för självmordsprevention (WSPD) anordnas av International Association for Suicide Prevention (IASP) och WHO och uppmärksammas årligen den 10 september. Syftet med denna dag är att öka medvetenheten om att självmord kan förebyggas.
Här kan du få stöd: Hjälplinjen: 90 390 eller Självmordslinjen: 90 101.
