Plast skadar Arktis

Marina plastföroreningar både smutsar ned Arktis och hotar leda till en större kris för planeten. Forskare har fortfarande mycket kvar att lära sig om problemet, vilket högt uppsatta tjänstemän inom FN rankar det som mest angeläget vid sidan om klimatförstörelse. 

Plastföroreningar transporteras med strömmar, vågor och vind och kan hittas på Arktiska stränder, i vattenpelare, i havsisen, i sediment, i arktiska fåglar och däggdjur” sade Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram. 

Andersens uttalande kom under den Internationella konferensen för plast i Arktis och den Subarktiska regionens öppningssammanträde som organiserats under det Isländska ordförandeskapet av Arktiska rådet. 

Strandskräp
Plastskräp på en strand. Foto: Angela Compagnone/Unsplash
Konferens om plast 

Konferensen skulle egentligen ägt rum under 2020 men fick skjutas upp och ske online på grund av Covid-19 pandemin. Under tiden har behovet av att uppmärksamma havsskräp inte minskat, enligt Andersen. Problemet har sannerligen, säger hon, blivit mer än mer angeläget när stora mängder munskydd, plasthandskar, engångsförpackningar för livsmedel och andra engångsartiklar som blivit en vanlig syn under pandemin hamnat i havet. 

“Vi ska inte gör dem till vår fiende, vi behöver dem för Covid-19″ sade hon. “Men strömmen av plastavfall hotar att tillintetgöra framstegen som gjorts för allmänhetens kunskap om plast och kampen mot engångsartiklar”. 

150 miljoner ton 

Det finns ingen exakt siffra för hur mycket plastskräp det finns i vattenmiljöer; bara havets storlek gör det omöjligt att veta säkert, detsamma gäller för den stora variation av storlek, typ och plats där plastavfallet finns. Forskarnas bästa uppskattning är däremot att det troligen finns omkring 150 miljoner ton som flyter omkring, storleken varierar mellan gigantiska fisknät till mikroplast, små fragment av vad som varit större föremål. Varje år tillkommer ytterligare 8 miljoner ton. Det är okänt hur mycket som finns i Arktis men i en nyutkommen studie fann man plastpartiklar i alla 97 havsvattenprover utom ett, dessutom är det känt att havsisar innehåller extremt höga halter av mikroplast. 

“Man kan bokstavligen hitta plastskräp överallt i vår miljö där det mesta av det hamnar i våra hav” sade Guðlaugur Þór Þórðarson, Islands premiärminister. ”Vi kan inte fortsätta på den här vägen längre”. 

Rikta ledarnas uppmärksamhet mot plastkrisen 

Island har gjort prioriterat att ta itu med plastföroreningar under sitt två-åriga ordförandeskap i det Arktiska rådet, vilket avslutas i maj. Vid den tiden förväntas representanter för åtta arktiska länder ha kommit överens om standarder som kommer forma grunden för förbättrade vetenskapliga studier av plast i regionen. Þórðarson understryker att forskning behövs för att identifiera hur plast kommer ut i regionens vatten. 

“Att känna till problemens omfattning kommer föra oss närmre att utveckla lösningar” sade han. 

Islands utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson (vänster). Foto: Islands Utrikesdepartement.

Även om det inte är möjligt att fastställa varifrån den mesta plasten i Arktis kommer har studier av vad som kan identifieras antytt att endast en del av den som hamnat i vattnet kom från Arktis. Enligt forskarna transporteras den ofta från andra hav eller, som studier av havsis antyder, så deponeras den av de många floder passerar genom stads- och industriområden. 

Plastavfall färdas med floder ut i haven; den har inga svårigheter att korsa gränser” sade Krista Mikkonen, Finlands miljöminister. 

Det är en traumatisk utmaning som världen upplever i kampen mot plastföroreningar i miljön” sade hon. Plastföroreningar är ett globalt problem som kräver kraftfullt global respons”. 

Forskarna har bara börjat förstå vilken betydelse växande mängder plastskräp har för djur och natur men i slutändan också för människor. 

I vissa fall är effekterna av plast uppenbar, även om de kan vara stötande. Effekten på djur som intar plast är mindre uppenbar. Studier har visat att 70 procent av norrlevande stormfåglar, en sorts havsfågel som är vanlig i norr, har plast i plast i sig. I avfallsprover har man sett indikationer på att plasten de får i sig inte utsöndras. 

“Vi vet att plast intas av många arktiska djur men vi vet väldigt lite om hur det påverkar ekosystemet” sade Eivind Farmen från norska miljömyndigheten. 

Mer information:

Arctic Plastic 2020 (EN)

UNEP: Clean Seas Campaign (EN)

Relaterade artiklar:

Kolgrafarvík – Slutpunkten för världens plast

UNEP: Arktis sårbara miljö kräver starkare skydd

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19